GÖTEBORGS UNIVERSITET har en ny kommunikationsstrategi. Strategins syfte är att ”bidra till att Göteborgs universitet uppnår de övergripande målen i Vision
2020”. Samtidigt ska den ”bidra till en kommunikation som gör att universitetet upplevs som en sammanhållen organisation med en tydlig avsändare”.
Läsningen gör mig illa till mods. Varför behöver universitetet detta? Är inte vi tränade som lärare och forskare, är vi inte i vårt dagliga arbete hela tiden sysselsatta med att kommunicera forskningsresultat, forskningsfrågor, argument, kunskap, information av olika slag? Man kan lätt säga att de flesta av oss har ”kommunicerat” i mer än 10 000 timmar.
MEN JAG KANSKE har missförstått poängen. Det kanske inte handlar om att vi inte anses kunna kommunicera tillräckligt bra, utan om vad det är vi kommunicerar. Göteborgs universitets kommunikationsstrategi ”ska vara ett styrande och stödjande ramverk som kommer till nytta i universitetets kommunikationsarbete på alla nivåer”.
Jag undrar, på vilket sätt går ordet ”styrande” ihop med påståendet att Göteborgs universitet är en arbetsplats som ”välkomnar en mångfald av tankar, ämnen och synsätt. Här är det tillåtet att tycka olika. Mångfacetterad kunskap och skilda perspektiv ger svar på komplexa frågor och bidrar till lösningar”? Hur kan man styra det mångfacetterade? Varför skulle man vilja göra det om det man vill är att välkomna mångfalden, på riktigt? Hur kan det någonsin ur mångfalden och det mångfacetterade växa fram en ”enhetlig bild” om vilken roll universitetet spelar i samhället? Och varför är detta ens önskvärt?
ETT SÄTT ATT STYRA och strypa mångfalden är naturligtvis att ta kontroll över språket och att omdefiniera ord som till exempel ”internationalisering”. Kommunikationsstrategin visar svart på vitt hur Göteborgs universitet definierar internationalisering: det är att tala och kommunicera på engelska. Men om man tänker på hur världen ser ut, hur mycket mångfald öppnar engelska språket för? Cirka 90 procent av världens befolkning har varken engelska som modersmål eller talar engelska i sin vardag. Cirka 95 procent av världens befolkning har inte engelska som modersmål. I mina öron låter den här definitionen av internationalisering mera som enfald.
VI SOM TILLHÖR institutionen för språk och litteraturer har en flerårig erfarenhet av att Göteborgs universitet inte stödjer den språkliga mångfalden. De som har följt den debatten kanske minns att sedan 2009 har Göteborgs universitet lagt ner inte mindre än tio språkämnen: bosniska/kroatiska/serbiska (ett språkämne), bulgariska, hebreiska, italienska, nederländska, nygrekiska, polska, slovenska, somaliska och tjeckiska. Ytterligare sex språkämnen (arabiska, kinesiska, ryska, grekiska, latin och fornkyrkoslaviska) har varit nedläggningshotade och räddades i sista stund. Allt detta hände samtidigt som Göteborgs universitet höll på att ta fram Vision 2020.
KOMMUNIKATIONSSTRATEGIN vill lyfta fram tre så kallade kärnvärden: samhällsansvar, öppenhet och mångsidighet. Från mitt perspektiv går det inte att påstå att Göteborgs universitet lever upp till något av dessa. Orden känns tomma. Jag vill inte bidra till att fylla dem med flera tomma ord. Jag vill arbeta på ett universitet som är mindre upptaget av att inrikta och likrikta och i stället respekterar oss anställda som de professionella specialister vi är så att vi kan få arbeta, tänka, lära, skriva och uttrycka oss om vårt arbete på de sätt vi anser mest lämpliga. Det är så jag vill fortsätta att förstå formuleringar som ”öppenhet”, ”mångfald” och ”mångfacetterad arbetsplats”.
ANDREA CASTRO
DOCENT I SPANSKA, INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
ANDREA CASTRO pekar i sitt inlägg på många viktiga aspekter avseende en kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet. Det finns dock ingen motsättning i att arbeta medvetet med kommunikation och att samtidigt vara en arbetsplats med en mångfald av tankar, ämnen och synsätt.
Vision 2020 ger en gemensam riktning för vår verksamhet och för hur vi verkar för det mångfacetterade, det öppna och för mångfalden. Visionen rymmer samtidigt en stor frihetsgrad för den enskilda fakulteten eller institutionen att anpassa till den egna verksamheten. Den universitetsgemensamma kommunikationsstrategin ska ses som ett stöd för det kommunikationsarbete som sker lokalt och på olika nivåer.
Alla universitet, inte minst Göteborgs universitet, är per definition kommunicerande organisationer. Det har Andrea Castro alldeles rätt i när hon beskriver hur lärare och forskare kommunicerar i sitt dagliga arbete. Det är ett utmärkt kommunikationsarbete som sker överallt och hela tiden inom universitetet. En övergripande kommunikationsstrategi kan aldrig ersätta detta arbete.
KOMMUNIKATIONSSTRATEGIN syftar till att stötta detta arbete samt att samordna kommunikativa insatser vad gäller till exempel rekrytering av studenter, information till allmänheten och till specifika aktörer, till forskningsintressenter och inte minst den interna informationen. En samordnad kommunikationsstrategi ska stötta det mångfacetterade och det öppna, verka tillsammans med den dagliga kommunikation alla medarbetare representerar och bidra till bibehållen mångfald.
Svenska lärosäten lever i en värld med ökad konkurrens om resurser. Det är i ökande utsträckning viktigt att omvärlden uppfattar universitetet som tydligt och samordnat.
Vi är en del av samhället och det behöver bli tydligt, internt såväl som externt, vad vår kärnverksamhet – utbildning, forskning och samverkan – består i och hur den kan bidra till individuell och samhällelig nytta. För det behövs ett planerat och strukturerat kommunikationsarbete. Detta kan också bidra till att vi som universitet kan stärka vår attraktionskraft och därmed bli ännu bättre på att dra till oss de bästa studenterna, lärarna och forskarna samt det bästa administrativa stödet. Därigenom kan vi också stärka intern samverkan och gemensam utveckling.
TILL SIST HAR jag stora förhoppningar om att vi alla ska fortsätta bidra till det dagliga kommunikationsarbete som gör att Göteborgs universitet uppfattas som intressant, spännande och framgångsrikt.
PAM FREDMAN, REKTOR
Andrea Castro har avböjt att skriva en slutreplik.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2014/nummer-2-14/debatt---lasningen-gor-mig-illa-till-mods--/?skipSSOCheck=true&referer=http%3A%2F%2Fwww.medarbetarportalen.gu.se%2FNews%2Fgu-journal%2Farkiv%2F2014%2Fnummer-2-14%2Fdebatt---lasningen-gor-mig-illa-till-mods--%2F
Utskriftsdatum:
2024-03-28