26 mars 2013, GU Journalen nr 2, 2013
Svart, vitt och rött är de enda färger som går att uttrycka på ndengeleko. Det berättar Eva-Marie Ström som gjort världens första beskrivning av språket.
Kanske är det också den sista.
BANTU ÄR EN av de största språkfamiljerna i Afrika med cirka 600 språk och 300 miljoner talare, främst i de centrala och södra delarna av kontinenten. Många språk är dock små. Ndengeleko, som talas i Rufiji-distriktet, sydöstra Tanzania, beräknas bara ha 72 000 talare, även det en osäker siffra.
– I skolan måste barnen tala swahili och från och med högstadiet är det engelska som gäller, trots att få elever är särskilt bra på det. Kanske är det en orsak till att skolsystemet där fungerar så dåligt.
Eva-Marie Ström har ägnat fyra mödosamma år åt att beskriva ett språk som saknar skriftsystem och som aldrig tidigare utforskats. För att göra det har hon rest åtskilliga gånger till Tanzania och intervjuat människor på plats.
– MILJÖN ÄR VIKTIG för att språket ska talas naturligt. Det är ju samma sak för oss; jag kommer från Dalarna men det skulle kännas konstigt att tala dalmål i Göteborg. Så mycket tid har gått åt till att sitta på mattor utanför informanternas hus, spela in allt från enstaka ord och fraser till samtal, berättelser och beskrivningar av vardagssysslor, som att laga mat eller fiska. På köpet har jag fått insikt i den kultur språket tillhör.
Mer än två timmar åt gången går det inte att hålla på med intervjuer, menar Eva-Marie Ström. Resten av dagen gäller det nämligen att lyssna igenom banden, anteckna och analysera.
– Ndengeleko skiljer sig från swahili minst lika mycket som svenska från tyska. Men eftersom alla där är tvåspråkiga smyger swahiliord och ibland hela fraser sig ofta in. Lyckligtvis har jag hittat några informanter som är väldigt språkmedvetna och precis förstår vad jag är ute efter. Ibland vill jag exempelvis höra ett ord uttalas riktigt tydligt, nästa stund vill jag spela in vanligt vardagsprat.
Ndengeleko är ett agglutinerande språk. Det innebär att orden får nya innebörder genom att olika delar tillfogas. Ordet ”aatekunnuma” består exempelvis av fem delar och betyder ”han/hon bet honom/henne”. Verben böjs snarare efter aspekt än tempus; det är alltså viktigare om en handling är avslutad, pågående eller upprepad än om den skedde i går eller ska ske i morgon.
– NDENGELEKO har bara ett tjugotal adjektiv. Istället använder man verb eller ”av” plus ett substantiv. En färsk fisk blir ”en fisk av färskhet” och om frukten är bitter säger man att den ”bittrar”. I den mån man använder andra färgord än ”vitt”, ”svart” och ”rött” är de antingen lånade från engelska via swahili, som ”bulu”, eller så förklarar man; ”grönt” kan exempelvis bli ”färg av löv”.
Däremot kan ndengeleko-talarna välja mellan 15 olika platsadverbial. Där svenskan har två; ”här” och ”där” kan man i ndengeleko skilja på om något är ”där borta”, ”där inuti” eller ”där, fast det inte syns”.
– Betyder skillnaderna att en ndengeleko-talare uppfattar världen annorlunda än exempelvis en svensk? Det finns psykolingvister som menar det, men min avhandling är deskriptiv och går inte in på sådana frågor.
Så hur kommer det sig att Eva-Marie Ström intresserade sig för ndengeleko?
Det började med studier i afrikanska språk i Leiden, Holland.
– När jag sedan ville forska fanns det hundratals odokumenterade språk i Afrika att välja mellan. Men att ndengeleko talas i fredliga Tanzania och inte exempelvis i Kongo spelade nog viss roll. Alla människor jag mött har varit oerhört vänliga och ingen har ifrågasatt min rätt att ställa frågor.
Tyvärr är ndengeleko ett av många hundra språk som snart inte kommer att talas mer, tror Eva-Marie Ström.
– Man hör aldrig barn tala språket. Och i vår globaliserade värld, där det finns internetkaféer även i byarna, går utvecklingen fort. Men just därför är det extra viktigt att dokumentera hotade språk. Jag hoppas få tid att gå igenom allt det material jag ännu inte hunnit arkivera. Sedan vill jag fortsätta forska, gärna tvärvetenskapligt med antroploger, historiker eller varför inte botaniker som intresserar sig för hur människorna där använder olika örter. För varje språk innehåller en rikedom som är knuten till ett speciellt levnadssätt. Språk utgör ju själva grunden för all humanistisk forskning.
Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
Nya rekryteringstjänster lanseras
På 15 år har lönespridningen inom samma tjänst ökat med 67 procent
I vår fattar Humfak beslut om de klassiska språken
Cecilia Schelin Seidegård föreslås bli ordförande i GU:s styrelse
Allt färre naturvetare antas till forskarutbildning
GU når övergripande miljömål trots att allt fler flyger
Onyanserad debatt om gratis nätkurser
När Anna Winkvist fältarbetade i Papua Nya Guinea lärde hon sig att svinga macheten
Wayne Coetzee undrar varför Sveriges röst tystnat sedan ANC tog makten i Sydafrika
De snabba reformerna har fått illavarslande konsekvenser, menar Tomas Forser och Thomas Karlsohn
Universitetsledningar har ofta en överdriven tro på styrning, hävdar Stefan Svallfors
Eva-Maria Ström har studerat ett språk med bara ett tjugotal adjektiv
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2013/nummer-2-13/spikat--ndengeleko-ett-av-varldens-hotade-sprak/?skipSSOCheck=true&referer=http%3A%2F%2Fwww.medarbetarportalen.gu.se%2Faktuellt%2Fgu-journalen%2Farkiv%2F2013%2Fnummer-2-13%2Fspikat--ndengeleko-ett-av-varldens-hotade-sprak%2F
Utskriftsdatum:
2024-03-29