Till startsida
Söktjänsten är för närvarande ur funktion. Vi arbetar på att lösa problemet.
Onsdag 16 augusti 10:10

Säsong för algjakt

Ett projekt som ger mat, energi och gödsel, som leder till nya, spännande material och som dessutom förbättrar miljön. Låter det som ett önsketänkande?
Inte för en grupp forskare vid Tjärnö forskningsstation. De har just fått drygt 30 miljoner kronor för att ägna sig åt alger.

ET ÄR EN ovanligt vacker vindstilla höstdag, solen skiner och vattnet i Kosterfjorden ligger alldeles blankt. I fjärran kan man ana en röd färja som är på väg mellan öarna. Här finns Sveriges hittills enda marina nationalpark.
– Långt där ute i Kosterarkipelagen kommer också algodlingen att ligga, förklarar Göran Nylund, kemisk ekolog vid Tjärnö forskningssation.
Algodlingsprojektet är stort. Det har fått hela 31,7 miljoner kronor i finansiering under fem år av bland andra Formas. Och förutom från Göteborgs universitet ingår även forskare från Chalmers, KTH, Linnéuniversitetet och Lunds universitet.
Just den del av projektet som GU står för är det bråttom med, berättar Göran Nylund.
– Vi måste samla in algerna precis när de blivit könsmogna och för den art vi satsar på i första hand, brunalgen sockertare, är det just nu som gäller. Vi plockar in dem från havet här utanför och lägger dem i kar fyllda med vatten där vi hängt linor som sporerna kan fastna på. När de vuxit till sig under en till två månader tar vi med dem ut, 50 meter från land, och låter dem växa på grövre linor i en algodling. Efter cirka ett år är det dags för skörd.

JUST DENNA VACKRA DAG är vädret perfekt för algjakt. Göran Nylund drar på sig en våtdräkt och hoppar ner i en guppande gummibåt. Fotografen Johan Wingborg, informatören och marinbiologen Martin Larsvik och jag följer efter i en liten motorbåt som stilla tar sig fram mellan skären. Efter en kvarts färd stannar vi vid en klipphäll. Göran drar upp sin lilla båt på stranden men är strax i vattnet igen och börjar snorkla. Snart har han hittat några av de långa bruna, helt platta alger som projektet behöver.

EN PÅSE ALGER rikare far vi så småningom tillbaka till forskningsstationen och sätter oss med en kopp kaffe i matsalen. Göran Nylund tar fram en bild, full med pilar i en cirkel, och visar hur projektet är tänkt att fungera.
– Vi satsar på brunalger för att de växer så snabbt, uppemot 1 centimeter per dag, och därför på kort tid ger mängder med arbetsmaterial. Men så småningom ska vi testa också andra alger. En del av projektet handlar om matproduktion, alger är fulla av nyttigheter, som mineraler, vitaminer, antioxidanter och omega 3-fettsyror. De kan dessutom användas som smakförstärkare som gör maten godare. Och på våren, när de är fria från andra växtligheter, är de ypperliga att använda i matlagning. Men vårt projekt handlar också om annat.

ALGODLING ÄR I SIG inte något nytt. I Sydostasien har de odlats sedan länge men numera finns även flera algprojekt på gång i Europa; alger har helt enkelt blivit trendigt. I exempelvis Norge och Skottland handlar det främst om att utvinna bioenergi.
– Men det är svårt att få den typen av projekt att bli lönsamma, det finns ju så mycket mer energi i olja och kol. Vårt projekt är istället unikt genom sitt kretsloppstänkande. Det vi vill undersöka är om alger kan producera både mat, djurfoder, biobränslen och biogödsel samt användas som ersättning för plast. Tanken är att skapa ett slutet system där allt biomaterial tas tillvara och ingenting lämnas som avfall. Att vi tror att det kommer att fungera, både ekonomiskt och miljömässigt, beror just på att det inte bara handlar om en enda produkt.

FÖR ATT NÅ alla mål krävs mycket forskning. Bland annat ska gruppen studera vilken miljöpåverkan odlingen kommer att ha.
– När man talar om miljöpåverkan tänker man ofta på något negativt, påpekar Göran Nylund. Men det vi förväntar oss är positiva effekter, som att algerna tar upp näringsämnen ur vattnet och därmed motverkar övergödning. För havsodling är miljövänligt: inga tillsatser, gödsling eller besprutning behövs, inga skogar skövlas, inget dyrbart sötvatten går åt. Det finns hur mycket havsyta som helst att odla på och visst verkar det spännande att skapa gröna oaser i havet, där kanske också andra organismer kan leva?

MEN HAVSODLING INNEBÄR också problem, inte minst tekniska.
Bland annat kan det vara svårt att ta sig ut till odlingarna, särskilt i hårt väder. Och de linor som algerna växer på blir tunga och därför kanske besvärliga att få upp.
Därför kommer forskargruppen också att göra mer kustnära odlingsförsök, berättar Göran Nylund.
Ytterligare ett problem är påväxt av andra arter.
– Det handlar bland annat om mossdjur, snäckor och havstulpaner. All påväxt behöver inte vara dålig men eftersom vi vill ha kontroll över våra odlingar kan vi inte tillåta att det växer en massa organismer där som vi inte vet vad de innehåller. Hur som helst är vår förhoppning att kunna använda vår kompetens i hur alger påverkas av omvärlden, förklarar Göran Nylund. Det handlar bland annat om att utnyttja variationer mellan säsonger. Algers produktion av värdefulla ämnen påverkas nämligen av solljuset: på hösten framställer de mer socker, på våren mer proteiner.
– Tänk om vi kunde trigga algerna så att de producerar intressanta kemiska ämnen precis när det är lämpligt för oss att skörda! Det skulle göra odlingen ännu mer värdefull.

I SIN TIDIGARE forskning har Göran Nylund mest analyserat prover som är mikroskopiskt små. Nu ska han arbeta med väldiga mängder biomassa och dessutom tillsammans med forskare som har en helt annan bakgrund än han själv, som ingenjörer från Chalmers och KTH.
– Jag har aldrig jobbat så här tidigare men tycker att det verkar jätteroligt. Alla är engagerade och härligt nyfikna.
Det är redan sen eftermiddag och snart dags att åka tillbaka till Göteborg. Men för Göran Nylund är arbetet inte slut, det gäller att utnyttja den vackra dagen till mer alginsamling.
– Jag är övertygad om att vår forskning får betydelse för framtiden. Om tio år kommer det att finnas företag som odlar alger här och alger i maten kommer inte längre att ses som något konstigt.

TEXT: EVA LUNDGREN
FOTO: JOHAN WINGBORG

LOVÉNCENTRUMET I TJÄRNÖ
Projektet Makroalger för ett biobaserat samhälle. Odling, bioraffinering och energiutvinning har fått 31,7 miljoner kronor i anslag under 5 år. Störst finansiär är Formas, men också bland andra Västra Götalandsregionen, Region Skåne samt flera företag bidrar.
Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers, KTH, Linnéuniversitetet och Lunds universitet. Projektledare är Fredrik Gröndahl, docent i industriell ekologi vid KTH.
Syftet är att utveckla ett hållbart system för att använda alger som mat, foder, biobaserade material, gödsel och biogas.

TJÄRNÖ MARINBIOLOGISKA STATION
Tjärnöstationen grundades 1963 och fyller alltså 50 år. Sedan snart sex år tillbaka är stationen en del av Sven Lovén centrum för marina vetenskaper. Platsen är vald på grund av närheten till den djupa och artrika Kosterfjorden. Sedan 1970-talet är stationen bemannad året runt. Mycket av arbetet inför bildandet av Kosterhavets nationalpark har utförts från stationen.

Ettan
Sidansvarig: Allan Eriksson|Sidan uppdaterades: 2013-11-05
Dela:

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2013/nummer-6-13/alger-som-mat-och-energi/?skipSSOCheck=true&utm_source=apsis&utm_medium=nyhetsbrev&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified
Utskriftsdatum: 2017-08-16

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?