ÄR DET UNIVERSITETETS ROLL att bidra till utvecklingen av kunskapsstaden Göteborg? Det kan man ha olika åsikter om. Om du frågar mig, självklart. Det vore märkligt om universitetet, vars främsta uppgift är att skapa och sprida kunskap, inte tog ett sådant ansvar. I synnerhet som många av våra studenter anger staden Göteborg som ett av skälen till varför de väljer just Göteborgs universitet. Ett konkurrenskraftigt Göteborg gynnar universitetet på samma sätt som ett starkt universitet är bra för staden.
ETT AKTUELLT EXEMPEL på hur universitetet kan bidra till stadens attraktionsförmåga är våra planer för området kring Näckrosdammen. Vi vill där samla de konstnärliga och humanistiska fakulteterna samt Universitetsbiblioteket. Därmed lägger vi också grunden för en kunskapspark för konst, humaniora och kultur, Park for Humanities and Arts. Det gemensamma förslag som Göteborgs universitet nyligen presenterade tillsammans med Fastighetskontoret Göteborgs Stad, Higab och Akademiska Hus, bereder också plats för näringsliv, bostäder och turism i området. Förslaget har väckt stort intresse och även en del känslor.
BAKOM VÅRA PLANER för området kring Näckrosdammen ligger förstås främst verksamhetens behov. Men jag ser här också en fantastisk möjlighet att lyfta betydelsen av konst och humaniora. I vår tillväxtorienterade samhällsutveckling, som inte bara rör Sverige, har det under lång tid varit mest fokus på naturvetenskap, teknik och ekonomi. Områden som humaniora och konst har fått en mer undanskymd roll och dess betydelse för en hållbar samhällsutveckling har i hög grad ignorerats.
Ett annat stort och strategiskt viktigt projekt som startat handlar om universitetets framtida verksamhet på och vid Medicinareberget, projekt Vision 2020 – Medicinareberget. Här ingår Sahlgrenska akademin tillsammans med de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga fakulteterna. Med vår egen vision som utgångspunkt, kommer resultatet av det arbete som nu pågår lägga grunden för vidare samverkan med staden, regionen och externa aktörer nationellt och internationellt.
I vårt arbete med att stärka kunskapsstaden Göteborg är samverkan med Chalmers viktigt. Men våra samarbeten, som för övrigt har stärkts betydligt under senare tid, rör också frågor på nationell och internationell nivå. Ett sådant handlar om forskningsinfrastruktur.
I forskningspropositionen 2008 angavs att lärosätena måste ta ett ökat ansvar för investeringar i forskningsinfrastruktur. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som tidigare var en viktig finansiär av infrastruktur, har beslutat att inte längre finansiera investeringar av denna typ. Samtidigt har Sverige påbörjat betydande investeringar i forskningsinfrastruktur. Hittills är det Vetenskapsrådet som har fördelat medel för infrastruktur av nationell betydelse, ett färskt exempel är SciLifeLab i Stockholm och Uppsala. Formerna för hur resursfördelningen ska se ut i framtiden undersöks just nu.
GÖTEBORGS UNIVERSITET och Chalmers har mot den bakgrunden beslutat att ta ett gemensamt grepp kring ledning, styrning och finansiering av framtidens forskningsinfrastruktur. Vem bär till exempel det långsiktiga ansvaret och kan det finnas en risk att de stora statliga infrastrukturinvesteringarna leder till minskat utrymme för andra initiativ inom infrastruktur? Det var några av de frågor som diskuterades den 16 december på ett öppet seminarium som väckt stort nationellt intresse.
Till sist vill jag tacka er alla för goda insatser och stort engagemang i det förändrings-arbete som präglat vårt universitet under 2013. Ha nu en skön jul och ett riktigt gott nytt år!
PAM FREDMAN