Göteborgs universitet hör till världstoppen inom forskning om äldres livsvillkor. Nu har området fått drygt 100 miljoner kronor till ett nytt tvärvetenskapligt centrum.
– Men stora satsningar på äldreforskning görs över hela världen, förklarar
Ingmar Skoog, centrumets forskningsledare.
APABILITET VAR EN av flera sociologiska termer som Ingmar Skoog, professor i psykiatri, fick kämpa med när han skrev ansökan till Forte om en ny centrumbildning.
– Även om det sociologiska språket gav mig panik var det kanske bra att det var jag, och inte sociologen Björn Halleröd, som skrev ansökan. Det innebar nämligen att jag verkligen fick anstränga mig för att sätta mig in i vad termerna betyder. Exempelvis handlar ordet kapabilitet om människans förmåga att uppnå de mål hon själv tycker är värdefulla.
Förmågan påverkas av flera olika omständigheter, exempelvis den enskilde individens hälsa, gener och socioekonomi.
– Men det handlar också om sådant som finns runt omkring personen, som hur arbetsplatsen eller hemmiljön ser ut, vilket socialt nätverk man har och liknande. Ytterligare en faktor är samhället, alltså lagar, pensionsregler, om det finns hemvård och mycket annat. Alla dessa omständigheter kommer centrumet att arbeta med.
GÖTEBORGS UNIVERSITET är starkt när det gäller forskning på äldre. Ingmar Skoogs grupp var exempelvis först i världen med att visa sambandet mellan Alzheimers sjukdom och både högt blodtryck och övervikt. Här pågår också unika studier om äldres psykiska hälsa, som bland annat visar att depression är den vanligaste sjukdomen bland gamla, och inte demens som många kanske tror.
Pionjären inom geriatrik, även internationellt, var Alvar Svanborg. Det var han som 1971 startade den kända H70-undersökningen där drygt 900 70-åringar, födda 1901–1902, undersöktes och sedan följdes upp under 30 år. Den studien gjordes om 30 år senare på en ny grupp 70-åringar, födda 1930.
– Hälsan hos den nya gruppen hade förbättrats så enormt att vi först trodde att något var fel, förklarar Ingmar Skoog. Men vi måste komma ihåg att den första studien utfördes på personer som växt upp när Sverige närmast var ett u-land då det exempelvis fortfarande förekom svält. Man jobbade sex dagar i veckan, ofta med hårt kroppsarbete, och allmän semestervecka infördes först 1938.
EN UTREDNING AV äldres hälsa är därför också en studie i hur Sverige förändrats: nästan allt har blivit bättre, både när det gäller välfärd och inom hälsoområdet.
– Vi undersöker bland annat blodtryck, lungkapacitet, intelligens, sexliv samt om man klarar sig i vardagen eller behöver hjälp. Nästan vad vi än tittar på så har dagens äldre blivit friskare. De problem vi kan se är att diabetes ökar, liksom övervikt, vilket å andra sidan inte måste vara dåligt när det gäller äldre. En annan stor förändring är att äldre lever i mycket lyckligare äktenskap idag än för 30 år sedan. 70-åriga kvinnor är mer aggressiva och tar för sig mer idag, och har därmed blivit mer lika männen i sin personlighet. Bägge könen är dessutom mindre ordningssamma.
I år är det dags för en ny 70-årsstudie på göteborgare födda 1944, berättar Ingmar Skoog.
– Det är inte svårt att få folk att ställa upp eftersom deltagandet bland annat innebär en rejäl hälsoundersökning. Men vi står inför ett alldeles nytt problem: dagens 70-åringar har så fullt upp i sina kalendrar att de har svårt att få in en hel dag hos oss. Flera har gamla föräldrar som fortfarande lever, de har barnbarn och dessutom lever de ett aktivt liv med exempelvis årliga utlandsresor.
ATT VI SJÄLVA KAN göra ganska mycket för att öka chanserna att hålla oss friska långt upp i åren, är det positiva budskap Ingmar Skoog gärna för fram.
– Det är de gamla vanliga råden som gäller: ät nyttigt, alltså fet fisk och mycket grönsaker. Motionera och håll igång hjärnan genom att läsa, gå kurser eller lösa korsord. Också sociala relationer är viktiga men verkar faktiskt mindre betydelsefulla idag än för trettio år sedan. Kanske beror det på att människor numera har tillgång till tv och internet hela dygnet och därför inte känner sig så ensamma, även om de har svårt att ta sig ut?
Hur mår då de riktigt gamla?
– Kanske så här! svarar Ingmar Skoog och visar upp en bild på en äldre dam som hänger vid en klättervägg.
– Den här kvinnan fick ett klätterkort som present av sina barnbarn när hon fyllde 95. Hon var 105 när hon dog. Vår grupp har gjort världens enda större studie på personer över 95 år, vilket i praktiken är en kvinnostudie, eftersom nästan bara kvinnor blir så gamla, och många mår väldigt bra. Vissa demografer påstår att de första människor som kommer att bli 200 år redan är födda, men det tror jag inte riktigt på. Men att det kommer att bli vanligare att vi blir en bra bit över 100 verkar rimligt.
ATT VI FÅR EN allt äldre befolkning, som också håller sig frisk långt upp i åren, kommer förstås att få konsekvenser.
– Pensionsåldern borde exempelvis vara fri. Den som har ett intressant yrke, som inte är fysiskt ansträngande, borde kunna få jobba längre. Men åldrandet är inte rättvist, kanske behöver exempelvis ett sjukvårdsbiträde gå i pension vid 60 år eller ännu tidigare. Problemet är att de som sliter ut sig på jobbet ofta har låga löner, och därmed får liten pension. Alltså måste vi införa ett system där de som jobbar länge betalar för dem som inte orkar så många år.
När Alvar Svanborg började sina studier på äldre människor i slutet av 1940-talet var han ganska ensam. Idag är forskning på äldre ett prioriterat område överallt i världen, förklarar Ingmar Skoog.
– Det visar att man aldrig i förväg kan bestämma vilka områden som kommer att bli stora i framtiden och att forskarna därför måste få följa sina intressen. För kanske sitter framtidens Nobelpristagare i någon skrubb på Sahlgrenska akademin och pysslar med något ingen annan ännu bryr sig om!
TEXT: EVA LUNDGREN
FOTO: JOHAN WINGBORG
CENTRUM FÖR ÄLDREFORSKNING
Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, satsar 50 miljoner kronor fördelat på tio år på den nya centrumbildningen Center for Capability in Aging – from Genes to Society (AGECAP). Forte satsar dessutom 18 miljoner kronor på ett projekt om psykisk hälsa i relation till funktionsförmåga, som leds av Ingmar Skoog, samt 18 miljoner kronor på ett projekt om psykologisk hälsa efter pensionen, som leds av Boo Johansson.
Till detta kommer en satsning från Vetenskapsrådet på 12 miljoner kronor samt ytterligare anslag från Göteborgs universitet på 12,5 miljoner kronor.
CENTRUMET BESTÅR AV CIRKA 75 FORSKARE INOM FEM FORSKARGRUPPER. FÖRUTOM INGMAR SKOOG INGÅR FÖLJANDE FORSKNINGSLEDARE: BOO JOHANSSON, PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, BJÖRN HALLERÖD, INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP, KAJ BLENNOW OCH SYNNEVE DAHLIN-IVANOFF, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI SAMT EWA WIKSTRÖM, FÖRETAGSEKONOMI.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2014/nummer-1-14/gu-varldsledande-pa-aldreforskning/?skipSSOCheck=true&referer=https%253A%252F%252Fwww.google.se%252F
Utskriftsdatum:
2024-03-28