Musikalisk, bra på matte eller bäst i skolan på hockey? Att människor har olika begåvning är knappast ett kontroversiellt påstående.
Men är vi också olika när det gäller förmåga att ta moraliskt ansvar? Och vilken betydelse har det i så fall för samhället?
Det hör till de frågor Paul Russell intresserar sig för. Han är en av de toppforskare som Göteborgs universitet nyligen rekryterat.
DET ÄR I MITTEN AV oktober och Paul Russell, professor vid University of British Columbia, är tillsammans med sin fru på ett tredagarsbesök i Göteborg. Han är redan full av entusiasm; med hjälp av 80 miljoner kronor från Vetenskapsrådet och ytterligare 36 miljoner kronor från Göteborgs universitet, har han rekryterats hit för att vara med och bygga upp MRRI, the Moral Responsibility Research Initiative.
– Det är ett så fantastiskt ovanligt generöst bidrag! Jag kommer att kunna ta hit doktorander, postdoktorer och gästprofessorer. Och eftersom den grupp jag ska ingå i redan är väldigt framgångsrik tror jag att vi kommer att kunna skapa något verkligt enastående här.
Trots ösregnet har Paul Russell bara gott att säga om Göteborg.
– Jag har tidigare varit i Stockholm och Malmö och är imponerad av den öppna och toleranta atmosfären här. Sverige är ett av världens mest humana samhällen och flytten till Göteborg kommer att bli perfekt för min fru och mig. Vi tänker dock behålla vår lägenhet i Vancouver eftersom våra barn på 24 och 22 år behöver en bas där. Men regnet oroar mig inte, jag kommer trots allt ursprungligen från Skottland.
Paul Russell är bland annat expert på filosofihistoria och en av de frågor som intresserar honom har diskuterats ända sedan den västerländska filosofins gryning i antikens Grekland:
– Det finns tre klassiska frågor inom filosofin: Finns Gud? Har vi en odödlig själ? Har vi en fri vilja? Ganska många moderna människor har inga större problem att svara nej på de två första frågorna även om exempelvis Dostojevskij menade att ett liv utan gudstro är meningslöst. Men den tredje frågan är speciell: Kan vi verkligen göra oss av med tron på en fri vilja?
FRÅGAN ÄR GAMMAL men svaret kan vara nytt. För modern vetenskap kommer kanske att tvinga oss omvärdera vad det egentligen innebär att vara människa.
Ett exempel är de världsberömda experiment som neurofysiologen Benjamin Libet gjorde i början av 1980-talet. Han bad ett antal försökspersoner böja ett finger, precis när de själva ville, och mätte under tiden aktiviteten i deras hjärnor. Det häpnadsväckande resultatet var att deras hjärnor registrerade rörelsen några millisekunder innan försökspersonerna bestämde sig för att röra sitt finger.
– Hur ska vi överhuvudtaget förstå detta? Kommer framtidens brottslingar att kunna försvara sig med att “det var inte jag, det var min hjärna”? Vad innebär det att fatta ett beslut och är våra beslut alltid medvetna? Och hur ska vi kunna diskutera dessa frågor med allmänheten på ett seriöst sätt, utan att hemfalla åt en massa missledande förenklingar?
Också nya upptäckter inom genetik kommer numera nästan dagligen, som förändrar vår syn på hur mycket av vårt beteende som beror på dna.
– Vi vill kanske inte alltid erkänna det, men tur spelar en stor roll i allas våra liv. Mozart föddes exempelvis inte bara med en enastående musikalisk begåvning, han växte också upp i en miljö som var idealisk för musikskapande. Vi har inte så svårt att acceptera att vi inte har ansvar för vilken begåvning vi råkat få när det gäller musikalitet, konstnärlig förmåga eller idrott. Men när det kommer till moral och etik tänker vi annorlunda. Även om det kanske är så att vissa personer av genetiska skäl har svårare för att ta ansvar än andra, anser vi ändå att vuxna människor måste stå för vad de gör. Så, å ena sidan är vi ansvariga för våra handlingar, å andra sidan är somliga mer lyckligt lottade än andra när det gäller att faktiskt kunna ta detta ansvar.
MORALFRÅGOR ÄR KOMPLICERADE. De blir än mer besvärliga när de inte bara handlar om individer, utan om stora grupper människor, exempelvis hela nationer, påpekar Paul Russell.
– Vår tids största etiska utmaning är miljö-frågan. Vi vet att vi, för våra barns skull, radikalt måste ändra vårt sätt att leva. Ändå gör vi så förbryllande lite. Själv kör jag både bil och köper saker som jag vet att jag egentligen inte behöver. Vi måste helt enkelt inse att vi, alla människor, är ansvariga, både som individer och som kollektiv.
Att vara filosof kan synas som ett ganska världsfrånvänt yrke. Men Paul Russell hoppas att hans och hans kollegors arbete vid MRRI ska få praktisk betydelse i samhället och i människors vardagsliv.
– Jag tror förstås inte att vi på en natt dramatiskt kan ändra människors sätt att tänka. Men vi kan uppmuntra reflektion, både bland yrkesverksamma inom exempelvis rättssystemet, och bland allmänheten. Jag tror verkligen att det vi uträttar här kommer att bli betydelsefullt, och att Göteborg är precis rätt plats att utföra detta arbete på. Det känns på något sätt ganska rättvist också: Kanada har ju fått hockeybröderna Sedin från Sverige. Nu svarar de med att skicka hit mig istället vilket knappast är ett sjyst utbyte för Sveriges del men jag ska trots allt försöka bidra på bästa sätt.
TEXT: EVA LUNDGREN
FOTO: JOHAN WINGBORG
Fakta
Paul Russell, professor vid the University of British Columbia, är en av de fyra toppforskare som har rekryterats till Göteborgs universitet. Han kommer främst att verka inom the Moral Responsibility Research Initiative. Paul Russells forskningsområde är fri vilja och moraliskt ansvarstagande men han är också filosofihistoriker samt expert på David Hume.
Vetenskapsrådet bidrar med 80 miljoner kronor och Göteborgs universitet med 36 miljoner kronor under 10 år.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2014/nummer-6-14/moralfilosof-som-vill-gora-nytta/?skipSSOCheck=true&referer=http%3A%2F%2Fwww.medarbetarportalen.gu.se%2Faktuellt%2Fgu-journalen%2Farkiv%2F2014%2Fnummer-6-14%2Fmoralfilosof-som-vill-gora-nytta%2F
Utskriftsdatum:
2024-03-29