Digitaliseringen av tidskrifter och annat material som universitetsbiblioteken förmedlar till sina användare har förändrat bibliotekens villkor. Forskares och studenters behov av att fysiskt uppsöka biblioteken har minskat, varför dessa söker nya uppgifter. I Göteborg pågår planeringen för ett ombyggt humanistiskt bibliotek (tidigare Huvudbiblioteket). I våras presenterades Framtidens bibliotek, ett idéprogram för en byggnad som bland annat ska rymma ett kafé och flera “arenor”, den största med plats för 300 personer, för att skapa nya möjligheter att locka allmänheten till debatter, filmvisning, konserter och andra arrangemang. Ledordet för Framtidens bibliotek är samverkan med det övriga samhället, en uppgift som är viktig för universitetet som helhet men inte ingår i UB:s uppdrag.
Risken är uppenbar att en reviderad definition av detta uppdrag, materialiserat i ett ombyggt bibliotek, kommer att införas på bekostnad av vad som borde vara dess kärnverksamhet. Idén att UB ska ta ansvar för samverkansuppdraget är ogenomtänkt och saknar stöd i GU:s styrdokument. Bland Humanistiska bibliotekets primära användare på institutionerna är missnöjet massivt. Det är hög tid att en bredare krets får upp ögonen för biblioteksledningens planer medan de ännu kan stoppas.
Universitetets viktigaste uppgifter har sedan länge varit att bedriva utbildning och forskning. I 1977 års högskolelag tillkom vad som brukar kallas den tredje uppgiften: “att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete”. I högskolelagen 1992 introducerades så termen samverkan:
I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.
Under de senaste åren har kravet på samverkan fått hög prioritet i olika styrdokument. I GU:s Vision 2020 heter det, i ett avsnitt med rubriken Samverkan som utvecklar, att universitetet ska “stärka utvecklingen av populärvetenskaplig forskningskommunikation” och “vidareutveckla kreativa och gränsöverskridande mötesplatser i samverkan med olika delar av samhället”. Andra formuleringar i samma dokument understryker att samverkan antas stärka forskningen och höja utbildningens kvalitet.
Senare har relationen mellan universitetets olika uppgifter förändrats i GU:s styrdokument. I universitetsledningens Handlingsplan 2016–2018 och Verksamhetsplan 2016 ägnas samverkansuppdraget inte längre ett eget avsnitt. Uppgifter relaterade till samverkan nämns istället inom ramen för övriga avsnitt, och beskrivs som en integrerad del av utbildning och forskning. Den förmodade synergin mellan universitetets uppgifter är lika uttalad som tidigare.
I ett annat styrdokument, GU:s Arbetsordning, ges en koncis definition av universitetsbibliotekets funktion. Universitetsbiblioteket, heter det,
ansvarar för vetenskaplig och konstnärlig informationsförsörjning för studenter, lärare, forskare och andra intressenter.
I “informationsförsörjning” ligger bland annat att tryckta och digitala källor tillhandahålls i en miljö som lämpar sig för forskning och studier. De användare vilkas behov verksamheten primärt ska tillgodose är studenter, lärare och forskare, men biblioteket är öppet även för “andra intressenter”, det vill säga för allmänheten. Arbetsordningen slår likaså fast att “Institutionerna utgör grunden för universitetets utbildnings-, forsknings- och samverkansverksamhet”.
Ingenting i GU:s styrdokument ger stöd för tanken att UB, eller en av bibliotekets grenar, skulle ge samverkansuppdraget en mer framträdande roll än den som ligger i den traditionella öppenheten för allmänheten – varje medborgares rätt att använda sig av bibliotekets resurser. Digitalisering av de unika samlingar som GU:s humanistiska bibliotek är känt för ligger inte inom möjligheternas ramar. Den funktion Arbetsordningen stipulerar för biblioteket kan inte uteslutande ombesörjas i virtuell form från en byggnad som i övrigt står fri att tas i anspråk för helt andra ändamål. Tvärtom förblir många forskare och studenter beroende av rimliga arbetsvillkor vid biblioteket. Planerna på ett bibliotek som byggs om för att axla ett samverkansuppdrag som inte ingår i dess mandat utgör ett hot mot bibliotekets kärnverksamhet, i termer av såväl utrymme som resurser och ljudnivå.
Ingemar Bohlin
Universitetslektor och docent
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/debatt-nr-6-2015--samverkan-ingar-inte-i-ub-s-uppdrag/?skipSSOCheck=true&referer=http%3A%2F%2Fwww.medarbetarportalen.gu.se%2Faktuellt%2Fgu-journalen%2Fdebatt-nr-6-2015--samverkan-ingar-inte-i-ub-s-uppdrag%2F
Utskriftsdatum:
2024-03-29