Till startsida

Övriga miljökrav

COPERNICUS University charter
Nationella miljömål
Regionala miljömål (Länsstyrelsen i Västra Götaland)
ISO 14001-standard om miljöledningssystem
ISO 19011-standarden om revision
EMAS
Baltic 21e An Agenda 21 for Education in the Baltic Sea Region

COPERNICUS University charter

Beskrivning: Principles of action
1. Institutional commitment: Universities shall demonstrate real commitment to the principle and practice of environmental protection and sustainable development within the academic milieu.
2. Environmental ethics: Universities shall promote among teaching staff, students and the public at large sustainable consumption patterns and an ecological lifestyle, while fostering programmes to develop the capacities of the academic staff to teach environmental literacy.
3. Education of university employees: Universities shall provide education, training and encouragement to their employees on environmental issues, so that they can pursue their work in an environmentally responsible manner.
4. Programmes in environmental education: Universities shall incorporate an environmental perspective in all their work and set up environmental education programmes involving both teachers and researchers as well as students - all of whom should be exposed to the global challenges of environment and development, irrespective of their field of study.
5. Interdisciplinarity: Universities shall encourage interdisciplinary and collaborative education and research programmes related to sustainable development as part of the institution's central mission. Universities shall also seek to overcome competitive instincts between disciplines and departments.
6. Dissemination of knowledge: Universities shall support efforts to fill in the gaps in the present literature available for students, professionals, decision-makers and the general public by preparing information didactic material, organizing public lectures, and establishing training programmes. They should also be prepared to participate in environmental audits.
7. Networking: Universities shall promote interdisciplinary networks of environmental experts at the local, national, regional and international levels, with the aim of collaborating on common environmental projects in both research and education. For this, the mobility of students and scholars should be encouraged.
8. Partnerships: Universities shall take the initiative in forging partnerships with other concerned sectors of society, in order to design and implement coordinated approaches, strategies and action plans.
9. Continuing education programmes: Universities shall devise environmental educational programmes on these issues for different target groups: e.g. business, governmental agencies, non-governmental organizations, the media.
10 Technology transfer: Universities shall contribute to educational programmes designed to transfer educationally sound and innovative technologies and advanced management methods.
Tillämpning: Universitetets rektor undertecknade fördraget 1994 och har därmed åtagit sig att fullfölja dess intentioner.
Berörd verksamhet: All verksamhet
Kontroll av efterlevnad: Miljöledningssystemet, miljöforskning och -undervisning, Göteborgs miljövetenskapliga centrum m.m.

Nationella miljömål

Miljömålsportalen
Miljömålen i korthet, Naturvårdsverket
Beskrivning: Det finns 16 miljömål på nationell nivå (specificerade i delmål), fastställda av riksdagen:

  1. Begränsad klimatpåverkan - Sveriges utsläpp av växthusgaser ska inte vara på en nivå som påverkar miljön negativt. (Naturvårdsverket)
  2. Frisk luft - luften ska vara så ren att människors hälsa och miljön inte skadas. (Naturvårdsverket)
  3. Bara naturlig försurning - de försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark/vatten tål. (Naturvårdsverket)
  4. Giftfri miljö - omgivningen ska vara fri från ämnen och metaller som skadar människors hälsa och miljön. (Kemikalieinspektionen)
  5. Skyddande ozonskikt - ozonskiktet ska utvecklas så att det ger skydd mot UV-strålning. (Naturvårdsverket)
  6. Säker strålmiljö - människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador som beror på strålning i den yttre miljön. (Strålskyddsinstitutet)
  7. Ingen övergödning - halterna av gödande ämnen (kväve och fosfor) i mark och vatten ska inte påverka människors hälsa och miljön negativt. (Naturvårdsverket)
  8. Levande sjöar och vattendrag - sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras livsmiljöer ska bevaras. (Naturvårdsverket)
  9. Grundvatten av god kvalitet - grundvattnet ska ge en säker och hållbar drickvattenförsörjning samt främja en bra livmiljö i vattendrag. (SGI)
  10. Hav i balans samt levande kust och skärgård - Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. (Naturvårdsverket)
  11. Myllrande våtmarker - våtmarkernas ekologiska funktion och vattenhushållande funktion ska bevaras. (Naturvårdsverket)
  12. Levande skogar - skogens biologiska produktion, biologiska mångfald, kulturmiljövärden och sociala värden ska skyddas. (Skogsstyrelsen)
  13. Ett rikt odlingslandskap - odlingslandskapens och jordbruksmarkens biologiska produktion,  livsmedelsproduktion, biologiska mångfald och kulturmiljövärden ska bevaras. (Jordbruksverket)
  14. God bebyggd miljö - bebyggd miljö ska utgöra en god/hälsosam livsmiljö samt natur- och kulturvärden skyddas. Den bebyggda miljön ska även utformas så att hushållning främjas. (Boverket)
  15. Storslagen fjällmiljö - fjällen ska ha ursprunglighet med avseende på biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. (Naturvårdsverket)
  16. Ett rikt växt- och djurliv - biologisk mångfald, ekosystem och livsmiljöer ska bevaras. (Naturvårdsverket)

Miljömålen följs upp varje år och vart fjärde år görs en utvärdering. Miljömålsrådet tar då fram förslag på nya/reviderade delmål och åtgärder för att nå miljömålen. Förslagen lämnas till regeringen och bildar underlag för beslut. Alla förslag till nya/förändrade delmål beslutas av riksdagen.

Tillämpning: De nationella miljömålen utgör en nationell grund för Sveriges miljöarbete. Det är viktigt att även universitetet arbetar in dessa i verksamheten, både när det gäller forskning och det interna miljöarbetet. Miljömålen har även brutits ner i ett antal delmål inom olika områden, av de statliga myndigheterna, t ex Kemikalieinspektionen. Naturvårdsverket är ansvarig för de flesta miljömål: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, skyddande ozonskikt, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, storslagen fjällmiljö och ett rikt växt- och djurliv. Kemikalieinspektionen är ansvarig för en giftfri miljö, Strålskyddsinstitutet för en säker strålmiljö, SGI för grundvatten av god kvalitet, Skogsstyrelsen för levande skogar, Jordbruksverket för ett rikt odlingslandskap och Boverket för en god bebyggd miljö.
Berörd verksamhet: Miljömålsarbete
Kontroll av efterlevnad: Miljöledningssystemet, miljöforskning och utbildning för hållbar utveckling, Göteborgs miljövetenskapliga centrum m.m.

Regionala miljömål (Länsstyrelsen i Västra Götaland)

Länsstyrelsen i Västra Götalands miljömålswebb
Beskrivning: Länsstyrelsen i Västra Götaland har brutit ner de nationella miljömålen till regional nivå. De ska vara en grundläggande utgångspunkt för miljöarbete. Länsstyrelsen  ansvarar för att anpassa, precisera och konkretisera de nationella miljömålen till regionala förutsättningar. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen har tagit fram förslag på åtgärder.
Tillämpning:
De nationella miljömålen utgör en nationell grund för Sveriges miljöarbete. Det är viktigt att även universitetet arbetar in dessa i verksamheten.
Berörd verksamhet: Som en viktig aktör i regionen är det viktigt att även universitetet arbetar in dessa i verksamheten. Universitetet har givits en rad uppdrag av länsstyrelsen, som berör forskningsinsatser mm.
Kontroll av efterlevnad: Miljöledningssystemet, miljöforskning och utbildning för hållbar utveckling, Göteborgs miljövetenskapliga centrum m.m.

ISO 14001-standard om miljöledningssystem

Beskrivning: Beskriver kraven på ett miljöledningssystem.
Tillämpning: Består av en uppsättning ”skall”-krav som rör miljöarbetet i organisationen.
Berörd verksamhet: GU har valt att certifiera sig enligt denna standard, samtliga krav tillämpliga.
Kontroll av efterlevnad: Implementeringen av alla standardkrav kontrolleras framförallt i samband med revisioner, dels från externa revisorer och dels interna.

ISO 19011-standarden om revision

Beskrivning: Vägledning för revision av kvalitet och/eller miljöledningssystem
Tillämpning: Handfasta råd om revision av miljöledningssystemet.
Berörd verksamhet: Intern miljörevision, men även extern miljörevision
Kontroll av efterlevnad: Ingen kontroll av efterlevnad görs i GU:s verksamhet, utan standarden är ett stöd för revisorer.

EMAS

Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 761/2001 (EMAS förordningen)
Lag (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision
Förordning (2002:956) om frivillig miljöledning och miljörevision
Beskrivning: Frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS). Beskriver kraven på ett miljöledningssystem.
Målet med EMAS ska vara att främja en fortsatt förbättring av organisationernas miljöprestanda genom:
• Att organisationerna genomför ett miljöledningssystem.
• Att dessa systems prestanda regelbundet utvärderas på ett systematiskt och objektivt sätt.
• Att informera om miljöprestanda och föra en öppen dialog med allmänheten och andra intressenter.
• Att de anställda aktivt engageras i organisationen och att lämplig utbildning och vidareutbildning erbjuds som möjliggör en aktiv medverkan.
För att en organisation ska registreras i EMAS ska den vidta följande åtgärder:
• Genomföra en miljöutredning av sin verksamhet, sina produkter och sina tjänster och mot bakgrund av resultatet av denna utredning, införa ett miljöledningssystem som täcker alla krav. Särskilt efterlevnaden av miljölagstiftningen.
• Genomföra eller låta genomföra en miljörevision.
• Utarbeta en miljöredovisning.
• Låta granska miljöutredningen, ledningssystemet, revisionsförfarandet och miljöredovisningen för att kontrollera att den uppfyller relevanta krav samt låta miljökontrollanten godkänna miljöredovisningen för att garantera att den uppfyller kraven.
• Skicka den godkända miljöredovisningen till det behöriga organet i den medlemsstat där organisationen som söker registrering är etablerad och göra den tillgänglig för allmänheten.
För att en organisation ska kunna förbli EMAS-registrerad ska den:
• Låta kontrollera miljöledningssystemet och revisionsprogrammet.
• Skicka den godkända årliga uppdatering av miljöredovisningen som är nödvändig till behörigt organ och göra den tillgänglig för allmänheten.
Krav på miljöledningssystem:
• Högsta ledningen ska upprätta en miljöpolicy.
• Identifiera miljöaspekter.
• Identifiera och ha tillgång till lagkrav och andra krav.
• Upprätta och underhålla miljömål.
• Upprätta och underhålla program för att uppnå miljömålen.
• Organisationsstruktur och ansvar ska finnas.
• Identifiera behoven av utbildning och praktisk erfarenhet.
• Med hänsyn till organisationens miljöaspekter och miljöledningssystem ska rutiner upprättas och underhållas för intern kommunikation och relevanta synpunkter.
• Upprätta och underhålla information för att beskriva ledningssystemets huvuddelar och ge hänvisning till relaterad dokumentation.
• Upprätta och underhålla rutiner för styrning av alla dokument.
• Identifiera de verksamheter och aktiviteter som kan sättas i samband med de miljöaspekter. Organisationen ska planera dessa aktiviteter/verksamheter.
• Identifiera olycksrisker för att reagera i olyckor.
• För de verksamheter och aktiviteter som kan ha en betydande miljöpåverkan ska organisationen upprätta och underhålla dokumenterade rutiner för regelbunden övervakning och mätning av kriterier för miljöprestanda.
• Definiera ansvar och befogenheter för att hantera och utreda avvikelser och vidta åtgärder.
• Upprätta och underhålla rutiner för identifiering, underhåll och underhåll av miljöredovisande dokument.
• Upprätta och underhålla ett eller flera program och rutiner för att regelbundet utföra revisioner av miljöledningssystemet.
• Organisationens högsta ledning ska gå igenom miljöledningssystemet för att säkerställa dess forsatta lämplighet, riktighet och effektivitet.
Tillämpning: Består av en uppsättning ”skall”-krav som rör miljöarbetet i organisationen. Är i mycket identisk med ISO 14001 standarden. Skillnader finns dock i fråga om externa relationer samt offentlig årlig miljöredovisning.
Berörd verksamhet: GU har registrerat sig enligt denna standard, samtliga krav är således tillämpliga.
Kontroll av efterlevnad: Implementeringen av alla standardkrav kontrolleras framförallt i samband med revisioner, dels från externa revisorer och dels interna.

Baltic 21e An Agenda 21 for Education in the Baltic Sea Region

Baltic 21e
Beskrivning:
En internationell överenskommelse som det svenska utbildningsdepartementet var den drivande kraften bakom. En agenda med mycket långgående krav och ansvarsfördelning för arbetet med att skapa en utbildningssektor anpassad till ett samhälle med hållbar utveckling.
3.3.3 Goal for higher education: The individual learner should have such skills and competence relevant to their future professions and future roles as decision-makers. Higher education should also play an active role locally, nationally, and internationally in enhancing knowledge and action competence regarding sustainable development through research and education in co-operation with surrounding society. This will require the following:
• Legal or other normative provisions that clearly include ESD
• Educators have relevant competence also in SD aspects of their subject areas and in appropriate teaching methods/approaches
• That democratic and decision-making consistent with SD and work practices permeate the daily life of IHEs
• Undergraduate education that includes aspects of SD in every field of studies, as well as specialized courses at undergraduate, graduate and postgraduate level in SD and continuing education, which provide knowledge and skills related to SD.
Under "8.1 Actors and responsibilities" fastställs även följande:
Headmasters and department heads of IHEs are assigned the responsibility of actively supporting staff in their work on implementing the action
Tillämpning: Universitet arbetar aktivt med att integrera hållbar utveckling i kurser/program.
Berörd verksamhet: Grundutbildning och forskarutbildning på hela universitetet.
Kontroll av efterlevnad: Hur departementets uppföljning skall ske beskrivs i dokumentet och kommer att ske på flera olika sätt.


 


Miljöhandboken Göteborgs universitet
Fastställt av/datum: Miljöchef/2009-01-19
Diarienr: F8 70/09

 

Till sidans topp

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://www.medarbetarportalen.gu.se/miljohandbok/lagstiftning/krav/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum: 2014-04-17