Debatt: Upphovsrätten hotad

14 februari 2012, GU Journalen nr 1-12

Rektor har föreslagit nya upphovsrättsriktlinjer för Göteborgs universitet. Av förslaget framgår att GU skall ha rätt att till studenterna trycka upp och sälja en lärobok du gett ut på förlag utan ersättning till dig. Punkt 6 innehåller nämligen: "Aktualiseras tecknande av publiceringsavtal av undervisningsmaterial… måste läraren försäkra sig om att universitetets nyttjande-rätt … förblir orubbad."

GU har enligt riktlinjerna rätt att spela in alla dina föreläsningar och spela upp dem hur många gånger som helst utan ersättning, även efter att du slutat din anställning. Detta gäller även om du inte är fast anställd. Punkt 5: ”Vid upphörande av lärarens anställning kvarstår … universitetets nyttjanderätt … utan att vidare ersättning till berörd lärare utgår.”

Du har ingen rätt att bli informerad om att inspelningen används och du har ingen rätt att ändra den. Om du visar upp din forskning för studenterna, vilket du förstås gör, får GU också nyttjanderätt till dina forskningsresultat. Du måste också lämna över alla dina powerpoints till den GU bestämmer och den personen får använda och ändra hur mycket som helst i dessa utan att fråga dig om lov. Detta enligt punkt 4 i förslaget som anger att universitetet skall ha rätt att, utan annan ersättning än lön, använda undervisningsmaterialet, genomföra nödvändiga bearbetningar och uppdateringar, tillgängliggöra och framställa exemplar samt därtill lagra undervisningsmaterialet.

Vi i SULF vid Göteborgs universitet kommer att göra vårt yttersta för att dessa riktlinjer inte antas. Vår utgångspunkt är att professorer, lektorer, adjunkter, doktorander samt andra universitetslärare grundar sin verksamhet på den så kallade akademiska friheten som anger att universitetsläraren själv skall få välja forskningsproblem, såväl rörande ämne som metod, och utforma sin undervisning och sitt undervisningsmaterial. Att oberoende söka sanningen är universitetslärarens uppgift.
En följd av den akademiska friheten är att universitetsläraren själv har upphovsrätt till sina forskningsresultat och sitt undervisningsmaterial. Detta så kallade lärarundantag är en sedvana med traditioner åtminstone från förra sekelskiftet och återfinns också i rätten hos våra nordiska grannländer, samt flera andra europeiska länder.
För att vi ska lyckas stoppa dessa förändringar av upphovsrätten behöver vi din hjälp. Du kan till exempel höra av dig till rektor med dina synpunkter på förslaget. Kämpa på.

Catrine Forsnabba
Ordförande i SULF vid Göteborgs universitet

Replik: En rad missuppfattningar

I lärarens anställning ingår att själv planera och bedriva undervisning och som professionell pedagog använda sig av de hjälpmedel som står till buds. Läraren har att själv ta fram det relevanta undervisningsmaterial som passar bäst för hans eller hennes undervisning.

Riktlinjerna omfattar inte lärarnas framställning av läroböcker på det sätt som skribenten påstår. Lärarna har rätt att i egen regi framställa läroböcker och förlägga dessa, vilket omfattas av reglerna om bisysslor. Av riktlinjerna framgår att lärare som framställer undervisningsmaterial och senare önskar använda samma material i förlagsutgivning måste beakta universitetets nyttjanderätt till materialet – inget annat. Universitetet har inte några kommersiella intressen. Läraren har, om förlagsutgivning av sådant undervisningsmaterial aktualiseras, möjlighet att välja att inte ta med det tidigare använda materialet eller omarbeta detta så att det uppkommer ett nytt verk i enlighet med upphovsrättslagens definition. Den förlagda läroboken kan komma att återfinnas i en till en kursplan fogad litteraturlista för användning i undervisningen.

Det föreligger inget krav på en lärare att medverka i inspelning av föreläsningar, undantaget för lärare i distansundervisning, vilket måste anses falla sig helt naturligt. Många lärare visar dock stort intresse för att medverka i inspelning av föreläsningar och ser stora pedagogiska vinster med detta. I sådana fall inträder universitetet som producent och ”sitter på rättigheterna”.

Universitetets nyttjanderätt omfattar endast det undervisningsmaterial som är framtaget inom ramen för anställningen - här har skribenten ånyo läst helt fel. Att en lärare i undervisningen beskriver sin forskning följer av kravet på att det ska finnas ett nära samband mellan forskningen och utbildningen. Läraren kan välja att föreläsa utan hjälpmedel eller använda sig av powerpoint-presentationer eller annat. Valet står läraren fritt. Om lärare upprättar undervisningsmaterial så tillkommer nyttjanderätten universitetet. Med nyttjanderätt avses en ”rätt att nyttja” materialet inom universitetets verksamhet och det måste poängteras att läraren är fri att använda samma material för egen del, t.ex. som lärare på en kvällskurs inom något bildningsförbund. Universitetet hävdar således en icke-exklusiv nyttjanderätt – inte äganderätt.

SULF menar att det skulle föreligga en sedvana, det s.k. ”upphovsrättsliga lärarundantaget”, som skulle ha sin grund i den akademiska friheten. Något sådant vedertaget handlingsmönster finns inte inom universitets- och högskolesektorn. Däremot utgör den s.k. ”tumregeln” gällande princip. Det är således inte fråga om att ”förändra upphovsrätten”, som skribenten gör gällande. Avsikten med riktlinjerna är att klargöra förutsättningarna inför universitetets och dess medarbetares möte med en digital värld med ökad internationalisering och en alltmer hårdnande konkurrens. Vi kommer med all säkerhet också att möta helt andra utmaningar än dem som vi hittills mött.

Marianne Öfverström
Universitetssekreterare

Kristina Ullgren
Universitetsjurist