14 februari 2012, GU Journalen nr 1-12
Först var han på sjön i två år. Sedan blev han fritidspedagog. Nu är Kent Salo doktor i kemi.
– Jag har alltid älskat naturvetenskap. Så nu forskar jag på mycket små partiklar som har jättestor betydelse för klimatet och växthuseffekten.
De små enheter Kent Salo mäter kallas sekundära organiska aerosoler.
– De är partiklar som bildas i atmosfären av gaser från mänsklig verksamhet, djur och växter. Hur partiklarna beter sig, åldras och förändras saknas det än så länge grund-läggande kunskap om men vi vet att de är betydelsefulla för klimatet.
Bland annat har Kent Salo utvecklat ett instrument som han rest runt i Europa med för att mäta hur mycket partiklar förångas när de värms upp. Han har exempelvis testat instrumentet vid forskningscenter i Karlsruhe, Jülich och Valencia.
– Att de växthusgaser människan släpper ut skapar ett varmare klimat vet vi redan. Men högre temperaturer gynnar också ökad växtlighet som leder till fler partiklar i luften. Det i sin tur ökar mängden molndroppar, vilket leder till mer moln som kyler klimatet.
Ett nollsummespel alltså?
– Det hoppas många på. Men klimatet är känsligare för utsläpp än vi tidigare trott eftersom växterna hela tiden dämpar effekterna. För tillfället mildrar barrskogarna på norra halvklotet uppvärmningen men tänk om det varmare klimatet exempelvis leder till nya virussjukdomar i skogen? Då kanske träden dör och då finns ingenting som hindrar växthuseffekten längre.
Än så länge har Kent Salo mest mätt partiklar i laboratorium. Men snart ska han göra tester utomhus också, vilket bland annat innebär att han återigen får arbeta på en båt.
– Jag har en lite krokig bakgrund. Jag började läsa naturvetenskaplig linje på gymnasiet, men slutade efter en månad och gick drift- och underhållsteknisk linje istället och jobbade sedan på sjön. Efter det utbildade jag mig till fritidspedagog och arbetade inom barnomsorgen i tio år. Så läste jag på komvux och kom på att jag ville studera vidare, antingen biologi eller kemi. Min master tog jag i organisk kemi men hamnade sedan på atmosfärvetenskap. Nu har jag precis fått jobb inom ett tvåårigt projekt på Chalmers som handlar om att mäta svavel i partiklar från sjöfarten.
Kemi är ett ämne som har svårt att locka studenter, kanske för att det har dåligt rykte som orsak till miljöförstöringar och annat elände.
– Jag brukar ta Nobelpristagaren Fritz Haber som exempel. Han utvecklade tillverkningen av senapsgas. Men han revolutionerade också jordbruket genom att möjliggöra industriell framställning av konstgödsel. Kunskap är nödvändigt för att kunna fatta bra beslut. Men den kan förstås användas i både goda och onda syften.
Tycker du att människor är okunniga när det gäller kemi?
– Nej, inte alls, olika personer har bara olika kompetens. Men ofta oroar sig människor för fel saker. Ett E-nummer på konservburken betyder kanske bara att man tillsatt druvkärnemjöl eller C-vitamin. Det är viktigt att forskare påtalar problem men utan att bli alarmister. Vi måste exempelvis dra ner på energikonsumtionen men att få politiker att föreslå dubbla elpriser, det fungerar bara inte. Däremot måste människor med olika kompetenser börja prata med varandra. Fiskare och forskare måste kunna åka ut i samma båt och låta sina olika kunskaper korsbefrukta varandra, och vi måste arbeta tillsammans med, inte emot, de industrier som står för höga utsläpp. Och så måste forskare få människor att känna att de kan göra nytta på många sätt, utan att det behöver vara krångligt. Ett vänligt hej på bussen kan också förändra världen.
Aktuell: Har nyligen disputerat på avhandlingen Physical properties and processes of secondary organic aerosols and its constituents
Familj: Ragnhild, Karl-Oskar och katten Pyssen
Bor: Brännö
Intressen: Fiske, musik, klockor, kemi och tusen andra saker
Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
Du kan inte längre kommentera artikeln.
Förnyelsearbetet fortsätter i år
GU bantar på språken
De små språken håller inte måttet, enligt en analys. En besparingsåtgärd som får stora konsekvenser, hävdar lärare.
Vill inte bli diskriminerad
Det är kränkande att ålder istället för prestation har blivit en värdeindikator på hur länge det anses lämpligt att jobba, menar Margareta Hanning.
Skärpta rutiner
Nu ställs det krav på att alla redovisar bisysslor, men hittills har bara 40 procent gjort det.
Nytt forskningsfartyg om två år
Det är planen, men vägen dit är lång och det är många krav som ställs på ett nytt fartyg.
Fyra män och två kvinnor
Här är kandidaterna till jobbet som prorektor
Vad händer med Jubileumsfonden?
Klimatförändringar känsligare än vi tror, hävdar Kent Salo.
Regelsamlingen riskerar att leda till likformighet och låga krav.
Studenter är inte lata och bortskämda. Jens Stilhoff Sörensen svarar.
Svenska universitet har både svag ledning och svag kollegialitet, framhåller Bo Rothstein.
Vår lagliga rätt att undervisa och forska undermineras.
Sulf värnar om lärarnas upphovsrätt.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2012/nummer-1-12/sma-partiklar-som-forandrar-varlden/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-28