14 februari 2012, GU Journalen nr 1-12
Forskningsfartyget Skagerak har hunnit bli 44 år gammalt och behöver nu ersättas av ett modernare fartyg, vilket beräknas kosta cirka 100 miljoner kronor.
Modernt, ändamålsenligt och miljövänligt, det är några krav på det nya forskningsfartyg som ska ersätta Skagerak.
Förstudien har fått 2 miljoner kronor av rektor och ska vara klar sista maj.
Hytter, mötesrum, verkstad, laboratorier, kyl- och frysrum samt ett rejält akterdäck – det är bara några av alla de förväntningar som finns på det nya fartyg som ska ersätta Skagerak som snart går i pension efter att ha varit igång sedan 1968.
– Livstiden för den här typen av fartyg är ungefär 40 år, förklarar David Turner, dekan på Naturvetenskapliga fakulteten. Det vi söker nu är en fullgod ersättare som på många sätt ska likna Skagerak men förstås vara modernare.
Bland annat måste alla miljökrav uppfyllas med god marginal. Men det nya fartyget ska också vara en säker arbetsplats, där exempelvis vinschar bör vara placerade under däck. Dessutom ska det vara ekonomiskt, bränslesnålt och effektivt.
Styr-, projekt- och referensgrupper är tillsatta och projektledare är Anders Backman. Till hans meriter hör att han var projektledare för isbrytaren Oden.
– Det innebär bland annat att jag redan känner många forskare från min tid på isbrytaren och vet en del av de behov de har, förklarar han. Min uppgift nu är att samla in alla möjliga synpunkter från de olika forskargrupperna och väga skilda behov mot varandra. Fartyget ska bland annat kunna uppträda i olika havsområden och vara servicevänligt så att det är lätt att underhålla. Utmaningen är att hitta en lösning som är så allsidig som möjligt utan att för den skull bli en urvattnad kompromiss.
En egenskap är i alla fall redan bestämd: fartyget ska vara cirka 40 meter långt.
– Skagerak är 38 meter och mycket längre än så får det inte vara för att komma in i Kristinebergs hamn, förklarar David Turner.
Inte bara Göteborgs universitet ska kunna använda fartyget utan också Chalmers, SMHI och SLU. Därför finns de också representerade i referensgruppen.
Men om det verkligen blir ett nytt fartyg eller om universitetet istället köper in ett gammalt är ännu inte bestämt.
– Men att rektor avsatt 2 miljoner kronor till fartygsutredningen tyder förstås på en positiv inställning, menar David Turner. Beslut om ett eventuellt fartygsbyggande ska tas innan sommaren.
Eftersom upphandlingen blir internationell är det speciella regler som gäller vilket innebär att processen kommer att ta tid.
– Men konjunkturen är nog gynnsam nu, många varv har ont om beställningar, menar Anders Backman. Det viktiga är att vi gör en bra specifikation av våra behov så att vi inte hamnar i diskussioner efteråt om att vi borde ha gjort annorlunda.
Hur lång tid tar det då innan det finns ett nytt, välutrustat forskningsfartyg vid Göteborgs universitet?
– Jag räknar med cirka 2 år, förklarar Anders Backman. Men det är under förutsättning att allt går som planerat – och för att det ska göra det gäller det förstås att förarbetet är så väl utfört som möjligt.
Forskningsfartyget Skagerak byggdes i Hamburg 1968 och har varit i Göteborgs universitets ägo sedan 1993. Det är 38,7 meter långt och 9 meter brett och används i fysisk, kemisk och biologisk oceanografisk forskning i Östersjön och Västerhavet. Fartyget används också i undervisning på grundutbildningen.
Text: Eva Lundgren Foto: Michael Bosma
Du kan inte längre kommentera artikeln.
Förnyelsearbetet fortsätter i år
GU bantar på språken
De små språken håller inte måttet, enligt en analys. En besparingsåtgärd som får stora konsekvenser, hävdar lärare.
Vill inte bli diskriminerad
Det är kränkande att ålder istället för prestation har blivit en värdeindikator på hur länge det anses lämpligt att jobba, menar Margareta Hanning.
Skärpta rutiner
Nu ställs det krav på att alla redovisar bisysslor, men hittills har bara 40 procent gjort det.
Nytt forskningsfartyg om två år
Det är planen, men vägen dit är lång och det är många krav som ställs på ett nytt fartyg.
Fyra män och två kvinnor
Här är kandidaterna till jobbet som prorektor
Vad händer med Jubileumsfonden?
Klimatförändringar känsligare än vi tror, hävdar Kent Salo.
Regelsamlingen riskerar att leda till likformighet och låga krav.
Studenter är inte lata och bortskämda. Jens Stilhoff Sörensen svarar.
Svenska universitet har både svag ledning och svag kollegialitet, framhåller Bo Rothstein.
Vår lagliga rätt att undervisa och forska undermineras.
Sulf värnar om lärarnas upphovsrätt.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2012/nummer-1-12/tuffa-krav-stalls-pa-nytt-fartyg/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-28