Till startsida

De vet vad, när och hur du läser

18 december 2012, GU Journalen nr 7-12


De vet vilka anteckningar du för och var du har dina bokmärken. Läsarundersökningar behövs inte eftersom de redan ser exakt vad du gör.
Välkommen till e-böckernas nya sköna värld!

– Jag är en glad användare, men djup skeptiker, säger Mathias Klang, forskare i informatik. Han är en av allt fler bokslukare som ständigt går omkring med ett helt bibliotek på fickan, kallat Kindle; en liten läsplatta från det amerikanska företaget Amazon.
E-böcker är lätta att köpa och ladda hem, direkt från nätet. De går också att låna på bibliotek. Tillsammans med all annan text som finns på Internet har den moderna människan tillgång till hur mycket läsning som helst.
– För inte särskilt länge sedan hade de flesta bara en handfull böcker i sitt hem, berättar Mathias Klang. Dem läste man noga, om och om igen; vissa delar lärde man sig till och med utantill. Idag har vi texter överallt men bara begränsad tid att läsa. Det gör att en annorlunda läsare börjat ta form, en som blir alltmer otålig. För om en roman inte hunnit fängsla dig efter fem sidor väntar trehundra andra romaner i fickan ...

Amazon är världens största nätbutik, intresserad av att sälja. Men det är också ett företag som börjat få ett nytt förhållande till sina kunder, berättar Mathias Klang. Exempelvis skickar det rekommendationer på böcker som just du antas vara intresserad av.
– Nördarna äger! Om du enbart gillar historiska deckare som utspelar sig i Aten på 1700-talet är det bara den typen av böcker Amazon kommer att föreslå.
Amazon vet också en hel del om dig: De vet var du börjar och slutar läsa, vad du bläddrar förbi och om du ger upp på sidan 37.
– Och om du markerar ett stycke kan du se att kanske sju andra personer också markerat det, förklarar Mathias Klang. Förr köpte man en bok och diskuterade sedan vad som var bra eller dåligt. Idag är det extremt tydligt vad andra läsare tycker och det påverkar förstås det egna läsandet.
Kanske kommer det till och med att gå så långt att Amazon börjar agera konsult åt författare, menar Mathias Klang. Eftersom företaget vet precis vad läsarna gillar, och att de exempelvis ofta slutar läsa på sidan 37, kan författarna få hjälp att specialanpassa sina texter efter läsarnas smak.

Det innebär mer tillrättalagda böcker, men också att förlagens tid är förbi.
– Förlag som ger ut böcker på små språk, som svenska, verkar tro att om de bara låter bli att sälja via Kindle så kommer allt att fortsätta som vanligt. Men sanningen är den motsatta: det som inte finns på Kindle – tja, det finns inte.
För har man väl skaffat en platta vill man fylla den, påpekar Mathias Klang.
– Jag har märkt att jag själv gör otroligt många impulsköp till min Kindle med böcker jag aldrig kommer att hinna läsa. Å andra sidan köper jag nästan bara billiga böcker. Utbudet är så stort, varför köpa dyrt när det finns så mycket spännande under en hundring?
Böcker förresten, det man köper är egentligen tillgång till en datafil, påpekar Mathias Klang.

– Det står i de licensvillkor som ingen orkar läsa att Amazon kan ta bort tillgången till boken. Det hände nyligen en kvinna i Norge vars konto hade kopplats till en annan person som använt det på ett dåligt sätt. Hon ansågs därmed inte värdig det bibliotek som hon ändå betalt för och alla hennes filer raderades!
Det problemet undviker den som rippar alla sina böcker, alltså tar bort det digitala kopieringsskyddet på bok-filen.
– Det är förstås inte tillåtet, men ju mer företagen irriterar kunderna, desto mer legitimerar de ett olagligt beteende. Och kunderna anser förstås att de har rätt att göra vad de vill med de varor de köpt.
Hur ska man då hitta i överflödet av texter? Den som kan peka ut vad som är värt att läsa kommer i framtiden att få en ännu viktigare roll än den författare eller journalist som producerat själva texten, menar Mathias Klang.
– Och det innebär en väldig chans för biblioteken! Våra bibliotek har ju en så otroligt demokratisk syn på litteratur! Visst kan de berätta vilka böcker som är riktigt bra, men motsatsen, att säga vad som är dåligt, har de svårare för. Men i en värld som flödar över av texter kommer den uppgiften att bli alltmer betydelsefull, inte minst när det gäller att hjälpa skolorna att bestämma vad i allt detta utbud eleverna behöver läsa.
Kommer själva samhället att förändras av den digitala kulturen? Ja, bland annat menar Mathias Klang att det kommer att bli allt svårare att definiera olika identiteter, exempelvis vad det innebär att vara svensk.
– Strindberg kommer fortfarande att läsas men kanske i Japan lika gärna som i Sverige. Och jag kommer att känna ännu mindre gemenskap med renskötare i Norrland. Det kommer säkert också att uppstå motståndsrörelser, slow book-grupper, som verkar för bevarandet av boken som artefakt. Och vissa analoga böcker kommer nog att finnas kvar. För visst är det härligt att sitta med en riktigt vacker fotobok i knät, njuta av bilderna och känna pappret mellan fingrarna!

Läser du e-böcker?

Eftersom de är lättare att låna när och hur många som helst, och inte minst viktigt, enkla att söka i, blir e-böcker alltmer populära.
På UB finns numera närmare 300 000 titlar att välja bland.

Och allteftersom efterfrågan ökar blir de fler. För fördelarna är många.
– E-böckerna finns alltid tillgängliga, ofta för flera låntagare samtidigt, förklarar Annica Rydholm, universitetsbibliotekarie på Digitala tjänster. Lånetiden är i stort sett obegränsad vilket är viktigt inte minst för kurslitteratur. Köp, leverans och tillgängliggörande kan ske snabbt och i samma stund. Vi får inga lagringsbekymmer och inga transporter behövs.
– Alla e-böcker finns inlagda i vår katalog, Gunda, så de är enkla att hitta. Sökbarheten är ändå det vi upplever som mest revolutionerande. Vi satsar därför mycket på att erbjuda referensverk i elektroniskt format.

En annan fördel är att biblioteken enkelt kan ta fram statistik om e-böckerna och i detalj se hur mycket de används. Under 2011 var antalet nedladdningar av e-böcker och e-tidskrifter drygt två miljoner.
– Vi har inte samma problem som de kommunala biblioteken med kostnader för lån av svenska e-böcker, förklarar universitetsbibliotekarie Ulla Elmqvist. Vi har valt ut ett begränsat antal titlar inom facklitteratur på svenska vilket gör att kostnaden inte blir så hög. Våra avtal för utländsk litteratur ser annorlunda ut. Dels betalar vi en summa för ämnespaket som vi sedan äger, dels lånar vi tillgång till e-böcker via vissa leverantörer. Sedan kan vi också köpa enstaka titlar, exempelvis kursböcker eller titlar som våra användare föreslår för inköp.
En särskild leverantör erbjuder ett stort antal titlar för så kallat användarstyrt förvärv. Det innebär att när användaren hittar en titel i katalogen betalar UB för lånet med en viss procent av priset och när boken lånats tre gånger köps den in automatiskt.
– Vi ser en stor utveckling för forskningen där man nu kan läsa äldre texter från 1600–1700-talen i fulltext, förklarar Annica Rydholm. Det gör att vi inte behöver slita på de äldre och känsliga tryckta samlingarna i samma utsträckning som förr.

Nackdelar då? Ja, dels är det svårt att läsa flera e-böcker parallellt.
– Förlagen kan också vara ovilliga att erbjuda den senaste upplagan i e-version och undantar dessutom ofta kursböcker i sina paket, påpekar Annica Rydholm. Varje leverantör har dessutom olika villkor för utskrifter, kopiering, nedladdning och samtidiga användare, vilket kan vara svårt att informera om.
– Är man van vid tryckta böcker kan det också vara svårt att läsa på skärmen, påpekar Ulla Elmqvist. En fysisk bok ger ju dessutom en helt annan upplevelse så vi tror inte att e-boken kommer att slå ut pappersboken.

Länk till UB:s e-böcker: www.ub.gu.se/sok/ebok

 


Text: Eva Lundgren   Foto: Johan Wingborg

Sidansvarig: Allan Eriksson|Sidan uppdaterades: 2012-12-18
Dela:

Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2012/nummer-7-12/de-vet-vad--nar-och-hur-du-laser/?skipSSOCheck=true&referer=http%253A%252F%252Fwww.google.se%252Furl%253Fsa%253Dt%2526rct%253Dj%2526q%253D%2526esrc%253Ds%2526source%253Dweb%2526cd%253D3%2526ved%253D0CD0QFjAC%2526url%253Dhttp%25253A%25252F%25252Fwww.medarbetarportalen.gu.se%25252FNews%25252Fgu-journal%25252Farkiv%25252F2012%25252Fnummer-7-12%25252Fde-vet-vad--nar-och-hur-du-laser%25252F%2526ei%253DXWCHUv3gBeXJ4ASTmoCwCw%2526usg%253DAFQjCNGY-KZ8f-F1867fX6PMYV0QC8f-Sw%2526bvm%253Dbv.56643336%252Cd.bGE
Utskriftsdatum: 2018-09-22

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?