Duktiga lärare ska kunna göra karriär genom att vara just skickliga lärare. Flera lärosäten har redan infört pedagogiska karriärvägar och ännu fler är i startgroparna. I en ny rapport föreslår Åsa Ryegård att GU inför ett meriteringssystem i två steg, en för meriterade lärare och en för excellenta lärare.
ÅSA RYEGÅRD, som är pedagogisk utvecklare på PIL-enheten, har gjort en kartläggning av hur långt landets högskolor och universitet har kommit när det gäller pedagogiska karriärvägar. Hittills har en tredjedel infört någon form av pedagogiskt meriteringssystem. Flera lärosäten är på gång.
– Det är roligt att intresset för de här frågorna är så stort. Det som har hänt de senaste åren är fantastiskt. Annat var det för nästan tio år sedan då folk undrade om jag var galen när jag drev dessa frågor, säger Åsa Ryegård på telefon från Frankfurt där hon arbetar på distans sedan några år.
I början av 2000-talet var hon lärare i elektronik på Mälardalens högskola, men kom att bli alltmer nyfiken på hur man kan dokumentera och bedöma pedagogisk skicklighet. Så småningom fick hon jobb som pedagogisk konsult och har sedan dess varit med om att utveckla karriärvägar på både Mälardalens högskola, Umeå universitet och nu på Göteborgs universitet.
DEN KLASSISKA VÄGEN att göra karriär inom akademin har varit att lägga fram avhandlingar, forska och skriva vetenskapliga artiklar. Karriärvägen är utstakad: från att vara adjunkt till att bli lektor, docent och professor. Men för pedagogiskt intresserade och undervisande lärare har det ofta varit en återvändsgränd.
Men nu kan det bli ändring. I Vision 2020 framhålls behovet av nyskapande pedagogiska idéer och att GU ska utveckla en pedagogisk akademi.
Åsa Ryegård föreslår att GU satsar på en karriärväg i två steg, meriterad lärare och excellent lärare. Vad är då skillnaden mellan de två titlarna?
– En meriterad lärare har stor undervisningserfarenhet och högskolepedagogisk kunskap, vilket gör att de är framgångsrika som utbildare. Excellenta lärare är inte bara skickliga utan också intresserade av att sprida sin kunskap och bidra till att utveckla utbildning och undervisning i ett större sammanhang.
TANKEN ÄR ATT alla som ansöker om inplacering i karriärstegen ska ha en pedagogisk portfölj där det dokumenteras hur läraren utvecklats. Denna portfölj ska sedan granskas av externa bedömare.
Att pedagogiken har fått stå tillbaka förklarar hon med att det har varit ensidig fokus på forskning, toppforskning och antal citerade publikationer de senaste åren.
– Från politiskt håll talas det nästan bara om stora forskningsuniversitet, men för att ett universitet ska vara av absolut toppklass krävs också skickliga och inspirerande lärare. Även om man säger att pedagogisk skicklighet ska spela roll vid anställningar är det oftast vetenskapliga meriter som väger tyngst.
– Pedagogiska karriärvägar handlar om att uppmuntra lärare att hela tiden utveckla sig. Det finns vissa metoder som är bättre än andra och det gäller att skapa en arena där man kan dela med sig av sina kunskaper. På samma sätt som man gör inom det vetenskapliga området.
I ETT INTERNATIONELLT perspektiv har Sverige kommit ganska långt, tycker Åsa Ryegård.
– Australien och Nya Zeeland är föregångsländer på det här området. Även i Storbritannien är man duktig på att lyfta fram sina lärare.
Hon möter dock fortfarande en del motstånd och fördomar, inte minst från forskare som menar att pedagogisk skicklighet inte kan bedömas och att vara god lärare snarare är en fråga om talang.
– Att premiera skickliga lärare är inget hot mot traditionella karriärvägar. Jag brukar säga att det inte behöver vara antingen eller utan både och.
ÅSA RYEGÅRD HAR stor erfarenhet av att vara pedagogiskt sakkunnig. Hon anser att det är lättare att göra professionella sakkunnigbedömningar med något färre men väl genomtänkta bedömningskriterier än ett större antal.
– Jag ser gärna att GU inspireras av de utprovade och väl bearbetade kriterierna som finns vid exempelvis Lunds tekniska högskola eller Mälardalens högskola. Kriterierna ska vara få och öppna, så att det alltid finns ett visst utrymme för tolkning. För strikta och snäva kriterier gör ofta en bedömning omöjlig i praktiken.
Att låta respektive fakultet ta fram egna bedömningskriterier kräver otroliga resurser.
– Kriterier för pedagogisk skicklighet är inget man snickrar ihop på en eftermiddag. Man måste lägga ner otroligt många timmar på det om det ska bli bra. Därför är det bättre att styra det centralt. Kriterierna ska ligga på en sådan nivå att de passar vilken fakultet som helst.
Kartläggningen visar också att de flesta lärosäten ger någon form av ekonomisk ersättning, i regel ett lönepåslag med
1 500–2 000 kronor per steg.
– Den här frågan har diskuterats under alla år. På vissa håll har duktiga lärare premierats med studieresor eller bokinköp. Men varför skulle pedagogisk skicklighet belönas på annat sätt än det vetenskapliga? Money talks, så enkelt är det.
ÅSA RYEGÅRD FÅR ofta höra att det blir för dyrt att införa pedagogiska karriärvägar.
– Men det behöver inte bli en så kostsam reform. Jag utgår ifrån att man tar pengarna från lönepotten. Resultatet blir att vissa får mer, andra mindre. Det borde vara rimligt att den som varken meriterar sig vetenskapligt eller pedagogiskt får en mindre del av potten. Sedan krävs det antagligen en större initial kostnad för att komma igång.
Att dela ut pedagogiska priser har annars varit ett vanligt sätt att uppmärksamma goda pedagoger. Men Åsa Ryegård kan inte låta bli att reflektera över varför man gör det.
–Tanken med pedagogiska priser är att ge individuell uppmuntran och den som får priset blir naturligtvis glad. Inget fel i det. Men hur många duktiga lärare är det inte som jobbar häcken av sig och som aldrig får någon formell uppskattning? Om man är ute efter pedagogisk utveckling och att sprida goda pedagogiska exempel finns det inte heller något som talar för att pedagogiska priser har någon större effekt.
I så fall är det bättre att ställa krav på att alla lärare ska gå högskolepedagogiska kurser.
– Vi måste satsa på våra lärare. De flesta föds inte som skickliga lärare, utan det är genom träning och kunskap som vi blir bättre. Kunskapen om undervisning och studenternas lärande ramlar inte ner från himlen utan bygger på både vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet.
Åsa Ryegård är imponerad av de fina och högt ställda målen i Vision 2020.
– Men GU måste visa att man menar allvar. Om man inte jobbar för att aktivt genomföra en pedagogisk karriärväg, faller visionen platt. Då tappar man sin trovärdighet.
TEXT: ALLAN ERIKSSON
FOTO: JOHAN WINGBORG
FAKTA
I strategidokumentet Vision 2020 uttrycks att engagerande högskolepedagogik är avgörande för att kunna möta framtidens studenter. GU ska därför skapa en pedagogisk akademi i syfte att ge pedagogisk utveckling och meritering en större tyngd. På uppdrag av utbildningsnämnden ska PIL-enheten under hösten 2013 ta fram ett förslag på hur en pedagogisk akademi ska utformas.
Den 20 november hålls ett visionsseminarium om pedagogisk akademi och pedagogisk karriärväg. Förhoppningen är att GU ska kunna fatta ett beslut någon gång under våren 2014.
Bildtext:
Att premiera lärare är inte ett hot mot traditionella karriärvägar, man kan ha både och, sade Åsa Ryegård på den högskolepedagogiska konferensen i mitten av oktober.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2013/nummer-6-13/premiera-duktiga-larare/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-29