41 författare från nio lärosäten och åtta discipliner har ägnat hela fyra år åt projektet. Men nu är den äntligen klar, läroboken En samtidig världshistoria.
Verket, som handlar om historia med utgångspunkt från de stora världshaven, är på flera sätt unik.
Senast en svensk världshistoria kom ut var 1987: Åke Holmbergs Vår världs historia.
– Då räckte det med en enda författare, det gör det inte idag, konstaterar Maria Sjöberg, professor i historia, som är huvudredaktör för boken.
Att det handlar om en samtidig historia kan man tolka på flera sätt, berättar hon.
– Dels vill vi lyfta fram att boken ger dagens historiesyn, där maktförhållanden, genus, etnicitet, klass och geopolitik spelar stor roll. Men det handlar också om att se samtidigheter, vad som hände i olika delar av världen under samma period, vare sig samhällena var beroende av varandra eller inte. Kinesisk förvaltning genomgick exempelvis en omorganisation liknande den i Rom vid samma tid, vilket kan ge upphov till nya frågor om vad det egentligen är som driver förändringar. Vi betonar även likheter, snarare än olikheter, för att inte exotisera gångna tider.
Istället för att utgå från dagens nationalstater, som kan ha en ganska kort historia, är utgångspunkten de stora världshaven Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen, samt de mindre haven Medelhavet, Nordsjön och Östersjön.
– Därför går boken, åtminstone i Göteborg, under namnet Havsverket, förklarar Maria Sjöberg. Fördelen är att man kan få syn på kulturmöten som annars kommit i skymundan. Nackdelen är att vissa historiska händelser blir ganska splittrade. Napoleonkrigen hamnar exempelvis i kapitlen om Medelhavet, Östersjön och Nordsjön, inte i ett enda kapitel om Frankrike.
BOKEN BESTÅR av en inledning samt sex delar med varsin huvudredaktör. Den första delen, Vandringarnas tid, handlar om människans utveckling och spänner över perioden cirka 3 miljoner f.Kr.– cirka 500 f.Kr.
– Den term som brukar användas är ”förhistoria” men eftersom all tid är historia är det inget särskilt lyckat ord. Men att människans tidigaste historia får så mycket utrymme är ytterligare något som är speciellt med denna bok.
Redaktör för del 2, Samhällsbyggenas tid, cirka 500 f.Kr–500 e.Kr., är Ingela Wiman, docent i antikens kultur- och samhällsliv. Det är under denna tid vårt skriftsystem uppkommer och långväga resor gör världen lite rundare. Redan omkring 510 f.Kr. seglar exempelvis kungen av Karthago, Hanno Sjöfararen, genom Gibraltar sund utmed Afrikas kust ända ner till åtminstone nuvarande Senegal, förklarar hon.
– I exempelvis det avsnitt som handlar om Polynesien har jag försökt beskriva kannibalism på ett smakfullt sätt: det handlade om att ge liv åt den döde genom att äta upp personen. Västerlänningar som kom dit uppfattade sedvänjan som förfärlig men frågan är om seden att begrava döda på ett slagfält är så mycket finare.
Nordamerika präglas vid denna tid av starka spänningar mellan det arktiska och det karibiska området, förklarar Per Cornell, professor i arkeologi. Störst rörlighet fanns bland människor i norr som behövde söka mat över stora områden.
– Avsnittet om Mexiko innehåller helt ny forskning, exempelvis om Quintana Roo. Idag är det ett snabbt expanderande område med bland annat omfattande turism. Men det senaste årets forskning har visat att platsen spelat en stor roll i Maya-regionen under flera olika faser, vilket ger en delvis ny bild av Mayas historia.
KAPITEL 3, Landsvägarnas tid, cirka 500– 1500, har Thomas Lindkvist, professor i historia, som redaktör. Den mest betydelsefulla transportleden då var Sidenvägen, som egentligen var flera vägar som gick mellan Europa, över Arabiska halvön, Centralasien, Indien och ända bort till Kina.
– Epoken kallas ofta Medeltiden, men det är att anta ett snävt europeiskt perspektiv. Medelhavet, som tidigare varit Romarrikets centrum, blev nu istället en gräns mellan kristendom och islam. Indien var splittrat i skilda riken med islam i norr och hinduism i söder medan Kina var en egen värld som löst hölls samman av ett gemensamt skriftspråk. I Amerika växer inka- och aztekrikena fram.
Världen bestod av flera olika centrum, splittrade, men ändå förenade av religion och ett elitspråk som latin, grekiska, arabiska, sanskrit eller kinesisk skrift. Bortsett från de isolerade amerikanska kontinenterna, fanns flera handelskontakter mellan olika delar av världen. Indiska kryddor spreds till Europa och exempelvis kinesiskt siden har hittats i vikingagravar i Uppsala.
– Atlanten och Stilla havet har tidigare, kanske inte förhindrat, men åtminstone försvårat kommunikation mellan människor. Men på 1400-talet börjar portugiser och spanjorer expandera också över dessa hav.
Kapitlet Världsomseglingarnas tid (1500–1800) handlar bland annat om kolonialism.
Inte bara européer ägnade sig åt erövringar. Araber expanderade i norra och östra Afrika samt runt Indiska oceanens kuster och Kina erövrades av manchuerna, ett nomadfolk från stäpperna i norr, berättar Maria Sjöberg.
– Men den europeiska kolonialismen lade grunden till ett världsomspännande kapitalistiskt system. Det är dock viktigt att påpeka att ingen på 1500-talet insåg vad den europeiska expansionen skulle få för omfattning samt att människorna i kolonierna bjöd på mycket hårdare motstånd än vi kanske tänker på idag. Så sent som i början av 1800-talet var exempelvis fortfarande endast en fjärdedel av Nordamerika i europeisk kontroll.
VI SITTER FAST i en 1800-talssyn på historien, där Europa dominerar världen, påpekar Kenneth Nyberg, docent i historia.
– Huvudskälet till att spanjorerna reste västerut var inte för att erövra ny mark. Istället var de på jakt efter silver för att kunna handla med kineserna, som de tidigare inte haft så mycket att erbjuda. De gav sig därmed in i en handel som redan pågått i tusentals år.
Del 5 behandlar modernitetens tid (1800–1945) och del 6 globaliseringens tid (1945–2010).
Varje kapitel avslutas med ett antal nyckelbegrepp som också innebär en sorts sammanfattning, sammanställda av Kenneth Nyberg. Han står också för arbetet på boken i digital form som läsaren också har tillgång till via en kod som finns på pärmens insida. Här kan studenten göra anteckningar och markeringar som går att skriva ut, alla stödord och diskussionsfrågor finns inlästa och alla kartor är samlade så att läraren enkelt ska kunna använda dem i exempelvis en power point-presentation.
Den nästan kvadratiska boken är på hela 1 104 sidor, 4,2 centimeter tjock och väger 1,8 kg. Inget man stoppar i ryggsäcken för att snabbt ögna igenom på bussen alltså.
– Nej, det stämmer, medger Maria Sjöberg. Eftersom det handlar om en sammanhållen världshistoria tyckte vi att det var viktigt med en bok i ett enda band. Men om du vill ha den med på bussen kan du ju ladda ner den i din I-pad. Alternativet är en större ryggsäck …
En samtidig världshistoria
Redaktör är Maria Sjöberg, professor i historia. Men boken har sammanlagt 41 författare från åtta svenska och ett norskt lärosäte. De medverkande kommer från följande ämnesområden: historia, arkeologi, antikens kultur och samhällsliv, allmän språkvetenskap, utvecklingsstudier, etnologi, islamologi samt ekonomisk historia. Boken är på 1104 sidor, är indelad i sex delar med inledande översikt, en skildring av en för tiden intressant person, ett avsnitt om någon tidstypisk händelse samt en fördjupningsdel med diskussionsunderlag. Alla kapitel avslutas med nyckelbegrepp. Boken innehåller också flera kartor. Dessutom finns en digital del som aktiveras med en kod.
I höstas fick boken Kurslitteraturprisets hederspris på 50 000 kronor. Förlaget är Studentlitteratur.
Text: Eva Lundgren
Foto: Johan Wingborg
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2014/nummer-3-14/varldshistoria-pa-nytt-satt/?skipSSOCheck=true&referer=https%253A%252F%252Fwww.google.se
Utskriftsdatum:
2024-03-28