27 mars 2012, GU Journalen nr 2-12
Dags att utse nya dekaner och prodekaner! Men riktlinjerna för hur det ska gå till blev klart sent och det har dessutom varit ont om tid, visar den kartläggning som GU Journalen gjort av beredningsgruppernas arbete.
Något val mellan olika kandidater är det dock inte frågan om.
Inför den nya organisationen arbetar alla beredningsgrupper på för fullt med att utse nya chefer, både på fakultets- och institutionsnivå. Det är bråda tider. Alla val ska vara klara i slutet av april för att de nya cheferna ska finnas på plats senast 1 juli. I de kommande valen är den stora nyheten att även TA-personal har rätt att rösta.
Men det är inget val mellan olika kandidater. Istället handlar det om att rösta ja eller nej till ett paketförslag, där utnämningarna av dekan och prodekan ingår. Jämfört med tidigare går det alltså inte att lämna fram andra förslag till dekan eller prodekan. Däremot kommer samtliga fakulteter tillåta att anställda lägger alternativa förslag på de övriga sex ledamöter som beredningsgruppen tagit fram.
– Förslagen till dekan och prodekan måste vara avstämda med rektor och ha acceptans hos personalen, säger Peter Kim, chef på universitetsledningens kansli. Om beredningsgruppens förslag inte får godkänt av de röstande, måste gruppen gå tillbaka och presentera nya namn. Att rektor måste godta namnen beror på att det är hon som formellt utser dekan och prodekan och att hon som chef måste känna att det finns förutsättningar för att utveckla ett förtroendefullt samarbete med dekanerna.
I grunden arbetar fakulteterna på liknande sätt, men det finns vissa skillnader. Allra störst intresse för valet är det på Sahlgrenska akademin, där 250 nomineringar skickats in och 149 personer har nominerats för olika befattningar.
Det stora intresset förklaras delvis med att nuvarande dekan Olle Larkö och prodekan Inger Ekman inte ställer upp för omval.
Beredningsgruppen, som inte har en ordförande, är noga med att uttala sig som grupp, inte som enskilda ledamöter.
– Risken är annars att det blir personfixerat, vilket vi vill undvika, säger en talesperson. Anledningen till vårt upplägg är att vi vill genomföra en så transparent och öppen process som det bara går, trots den knappa tiden. Vi har varit väldigt noga med att ge möjligheter för personal och studenter att nominera.
Just nu arbetar gruppen i första hand med att identifiera lämpliga kandidater för uppdragen som dekan och prodekan. Elva personer kommer att intervjuas. Därefter blir det en öppen hearing, där ett mindre antal kandidater till toppbefattningarna kommer att få presentera sig själva och hur de ser på fakultetens styrkor och svagheter samt vad de vill fokusera på. All personal kommer att bjudas in till denna hearing. Efter mötet ska personalen kunna skicka in synpunkter till beredningsgruppen. Utifrån det underlaget fattar gruppen sitt beslut.
– Vi satsar på en öppen och demokratisk process för att ge dekan och prodekan ett så starkt mandat som möjligt. Då måste vårt förslag vara väl förankrat i en anda av kollegialitet och därför är det viktigt att kunna påverka.
Fem fakulteter har haft en öppen nomineringsprocess, där man bjudit in anställda att lämna förslag. Undantagen är Naturvetenskapliga fakulteten, IT-fakulteten och Handels-högskolan.
Ulla Eriksson-Zetterquist, som är ordförande i Handels-högskolans beredningsgrupp, säger att man valt att arbeta på annat sätt.
– Genom att höra så många som möjligt, föra upp frågan i olika grupper och bjuda in till samtal har vi sökt efter förslag. Vi har känt oss pressade för att det har varit så orimligt ont om tid. Normalt sett brukar man ha ett halvår på sig, nu ska det ske på några veckor. En annan brist är att det har funnits oklarheter i hur processen ska gå till. Vi har ett nästan färdigt förslag som vi håller på att förankra. Trots att vi inte har haft en vanlig nominering har vi arbetat under öppenhet och varit ute och talat med många människor.
Att det har varit ont om tid håller Bosse Lagerkvist, ordförande i Naturvetenskapliga beredningsgruppen, med om. Men han tycker att det inte enbart har varit negativt.
– Det har skapat en intensitet i arbetet. Vi har vaskat fram ett antal möjliga namn som kan bli dekan och prodekan och som har blivit intervjuade. Vi har arbetat hårt för att få till ett bra par som kompletterar varandra och där är vi i princip framme med ett förslag som just nu förankras ute på institutionerna. Men en svårighet är att det samtidigt ska hållas val till institutionerna vilket innebär att det finns tänkbara namn på båda nivåerna.
Humanistiska fakulteten uppmanade redan i februari alla anställda att engagera sig. Därför har de redan ett förslag klart.
– Beredningsgruppen blev positivt överraskad av intresset att nominera lämpliga personer och beredvilligheten att ta på sig fakultetsuppdrag har varit stort, säger Cecilia Rosengren, ordförande i gruppen. Vi har jobbat hårt för att bli klara i tid. Ett problem har varit att kravspecifikationerna, den nya arbetsordningen samt valprocessens utförande först har blivit klara under beredningsarbetets gång.
Nästa steg, efter att ha stämt av med rektor, är att presentera förslaget i sin helhet för all personal vid fakulteten.
Även om det låter tillspetsat, beskriver Cecilia Rosengren valet som ett pseudoval.
– Vårt uppdrag har varit att ta fram det bästa förslaget givet förutsättningarna, inte konkurrerande listor och kandidater. Det förslag som beredningsgruppen efter noggrant övervägande har kommit fram till hoppas vi får bred uppslutning vid fakulteten. Möjligheten finns dock att föreslå andra kandidater till fakultetsstyrelsen på en blank valsedel.
Rutger Lindahl är ordförande i Samhällsvetenskapliga fakultetens beredningsgrupp. Han framhåller att det har varit en tuff tidspress. Men han är ändå nöjd med arbetet och det gensvar som gruppen fått när de stämt av opinionen ute på institutionerna.
– Vi har varit med på personalmöten och aktivt propagerat för att folk ska höra av sig med förslag på namn. Jag hade hoppats att fler spontant skulle skicka in förslag men vi har också ansträngt oss för att hitta lämpliga kandidater.
– Vi som sitter i beredningsgruppen är angelägna om att forma ett nytt fakultetsteam, en styrelse vars uppgift är att se till fakultetens intressen som helhet. De personer som vi söker måste kunna företräda fakultetens intressen, både uppåt och neråt, och vara en strategisk resurs för institutionerna.
Men att valen även krockar med rekryteringen av prorektor är mycket olyckligt, menar Rutger Lindahl.
– Det inget annat än dålig planering. Det hade man kunnat undvika, säger han.
Vilken funktion har då valet i april?
– Valet handlar delvis om legitimitet. Alla är medvetna om att det förslag som valberedningen lägger fram är tröskat på längden och diagonalen, det krävs nästan en revolution för att det ska förkastas. Vi hade gärna experimenterat med hörandeförsamling, men det har det inte funnits tid för. Vi uppmuntrar förstås folk att rösta för att visa sitt stöd eller missnöje eller lämnar förslag på övriga ledamöter.
Utbildningsvetenskapliga fakulteten, som nyligen genomfört val, behöver inte utse ny dekan eller prodekan, däremot ska nya ledamöter väljas in. Ytterligare 16 institutioner har fått dispens och omfattas inte av förändringarna. En orsak är att många redan hade dragit igång val till ny ledning.
Det är den avgående fakultetsstyrelsen som, enligt övergångsbestämmelserna, utser en beredningsgrupp som ska bereda arbetet med att utse dekan, prodekan och övriga ledamöter i fakultetsstyrelsen. Därefter hålls val till fakultetsstyrelsen, där även TA-personal får rösta. Formellt är det som tidigare, att rektor utser dekan och prodekan. Den nya arbetsordningen ska gälla från och med den 1 juli 2012.
En fakultetsstyrelse ska ha 11 ledamöter, varav 3 studenter. Dekan och prodekan ingår i styrelsen och en majoritet ska vara ”vetenskapligt eller konstnärligt kompetent”.
Text: Allan Eriksson Illustration: Mario Brancaglioni
Du kan inte längre kommentera artikeln.
Många vill ha inflytande över universitetet
Hur tar vi vara på unga forskare?
Hur ska det gå för Sverige som forskningsnation när unga,
lovande forskare inte får fast jobb?
Det är snart dags för val till fakulteterna. Beredningsgrupperna lämnar förslag som anställda får rösta om. Men något val, där man kan ta ställning till olika kandidater, handlar det inte om.
Hur starkt mandat får de nya dekanerna? undrar Håkan Billig
Med LIS blir det lätt för chefer att ha koll
Nytt kulturstråk ska bli motvikt till evenemangsstråk
40-årig förening vill bidra till en bättre värld
“Vi måste bli ännu mer internationella” - Rektor summerar visionsinternat
Krönika: Ola Sigurdson undrar vad som är universitetets idé?
Pilgrimsvandringen fick Thomas Hedner att byta spår. Resultatet blev en utbildning för entreprenörer
Tolken Zul Affan bin Ramli var hedersgäst på Anja Francks disputation
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2012/nummer-2-12/nya-ledare-ska-fram-pa-kort-tid/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-29