18 december 2012, GU Journalen nr 7-12
Ökad trygghet för unga forskare kommer att göra Göteborgs universitet mer attraktivt. Det är en tanke bakom den nya meriteringstjänst som styrelsen väntas fatta beslut om i februari.
Men innan dess gäller det att övertyga Sahlgrenska akademin.
I juni ändrade regeringen i högskoleförordningen så att lärosätena ska få rätt att införa en tidsbegränsad meriteringsanställning för lärare. Det innebär att universiteten kan inrätta ett så kallat tenure track-system. Den som anställs som biträdande lektor erbjuds en tydligare karriärväg där det på förhand är tydligt vad lärosätet förväntar sig: först får han eller hon en fyraårig biträdande lektorstjänst, för att sedan, om forskaren uppfyller de mål som satts, ha rätt att prövas för en tillsvidareanställning.
– Det ger större trygghet och ökad tydlighet för unga forskare och gör dessutom Göteborgs universitet mer attraktivt, menar prorektor Helena Lindholm Schulz.
Martin Selander, ordförande i Saco-S-rådet vid GU, är positiv till förslaget, men kritisk till regeringen.
– Vi ställer oss helt bakom GU. Men egentligen menar vi att det hade varit bättre med ett kollektivavtal. Och formuleringen i förordningen är tyvärr så allmänt hållen att den går att missbruka. Vissa lärosäten kommer, efter vad vi hört, istället införa fyraåriga forskarassistenttjänster, utan rätt att prövas för vidare anställning. För dem innebär det ytterligare fyra otrygga år.
Beslutet om ett tenure track-system skulle ha fattats nu i december. Men Sahlgrenska akademin har satt sig emot.
– När vi nyligen utlyste fyra tjänster fick vi drygt hundra sökande, påpekar Olle Larkö, dekan på Sahlgrenska akademin. Och vi behöver få in internationellt folk, något som också forskningsutredningen RED 10 visade. Vi gillar inte automatiska befordringar utan tycker att man ska söka i konkurrens. Våra anställningar är heller inte så otrygga, det är inte säkert att det är bättre att exempelvis jobba på SAS.
Men Helena Lindholm Schulz menar att ett tenure track just gör universitetet mer attraktivt i internationell konkurrens.
– Vi tror att meriteringstjänsterna kommer att göra oss mer attraktiva, både nationellt och internationellt, och att fler forskare kommer att söka sig hit. Självklart måste vi ha en extern rekrytering. Men det är också viktigt att behålla våra egna duktiga forskare.
Olle Larkö ifrågasätter även vikten av att hela universitetet har samma modell.
– Det är möjligt att man har andra behov på andra fakulteter, vi har ju alltid sjukhuset att ta hänsyn till. Och levertransplantatörer och historiker konkurrerar inte på samma sätt.
Men vid styrelsens nästa möte, den 18 februari, väntar sig Helena Lindholm Schulz att beslutet tas.
– Vi har inte för avsikt att dra tillbaka eller ändra förslaget men däremot försöka förankra det bättre. Kanske har vi varit otydliga när det gäller att förklara hur det är tänkt.
Regeringen beslöt den 28 juni att förändra högskoleförordningen så att det blir möjligt för lärosätena att införa en tidsbegränsad meriteringsanställning för lärare. Den kan också förlängas ett par år på grund av föräldraledighet, sjukdom eller liknande. Anställningen måste tillträdas senast sju år efter doktorsexamen.
Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
Du kan inte längre kommentera artikeln.
Vision 2020 stakar ut framtiden nyheter
Ny reform ska ge fler kvinnliga professorer
Vinnare och förlorare i spelet om hyror
Dags att söka pengar för forskning om Göteborg 400 år
E-boken – en välsignelse eller en förbannelse?
Varför är Danmark bättre än Sverige på toppforskning?
Sahlgrenska akademin motsätter sig ny anställningsform
Tvärvetenskap gynnar genusforskningen
Jonathan Westin utmanar våra föreställningar om hur verkligheten ser ut
Så kan it göra dig till en bättre lärare
Emin Tengström läser Vision 2020 och undrar vart GU är på väg
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2012/nummer-7-12/sahlgrenska-akademin-tveksam-till-nya-anstallningar/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-29