12 februari 2013, GU Journalen nr 1, 2013
– Just nu är det inne med stora enheter, men om några år kommer -trenden säkert vara den motsatta.
Teknik och genus är två huvudstråk i organisationsteoretikern Ulla Eriksson-Zetterquists forskning.
På fritiden kopplar hon av med att åka skidor – och mangla lakan.
På skolgården vid Föreningsgatan i Göteborg stojar barnen i snövädret men inne hos Handelshögskolans Gothenburg Research Institute (GRI), i huset mittemot, är det lugnt och tyst. Här är Ulla Eriksson-Zetterquist föreståndare för sju tvärvetenskapliga forskargrupper.
– Vill du ha kaffe? undrar hon och vi tar spiraltrappan en våning ner för att hämta varsin kopp.
2010 utsågs Ulla Eriksson-Zetterquist till professor med särskild inriktning mot organisation och management. Som organisationsforskare studerar hon allt från stora företag till organisationer i offentlig sektor eller små idrottsföreningar.
- Jag tycker det är jätteroligt att fundera på varför folk arbetar för gemensamma mål. Vad är det som får oss att gå med på det, kanske 40 timmar i veckan, för något så abstrakt som att leverera vård eller sälja nya produkter?
– Naturligtvis gör vi det för pengarna. Men det handlar om mycket mer än så. Vi väljer ju också faktiskt att samarbeta. Det är inte så enkelt som att chefen säger till oss vad vi ska göra. Allt bygger på att folk själva vill göra det.
Det finns en gemensam förståelse att man ska arbeta och försörja sig i vårt samhälle. Något som tas för givet.
– Om vi tittar på dem som inte har arbete så ser vi att detta förgivet tagna är en väldigt stark bild av hur samhället fungerar.
Ulla Eriksson-Zetterquist började som genusforskare med inriktning på företagskultur och socialisation.
2000 doktorerade hon vid Handels-högskolan vid Göteborgs universitet med en avhandling om den sociala konstruktionen av kön i företag.
- Efter avhandlingen var jag väldigt trött på att alltid förväxlas med institutionens ansvariga för jämställdhetsfrågor.
Hon började studera vad som händer när man inför ny teknik i organisationer. Det handlade både om Volvo och om skolans värld.
– Man antog inom organisationerna att äldre personer inte skulle tycka om den nya tekniken. Men när vi studerade detta visade det sig ofta vara äldre kvinnor som drev utvecklingen i skolan. De tveksamma till ny teknik var däremot unga nyutexaminerade lärare. För dem blev det alldeles för mycket att hantera både ny teknik och den pedagogiska situationen i klassrummet.
Det här var i början av 2000-talet och sedan dess har mycket hänt. IT är i dag ett verktyg som används mycket i skolan.
2003 fick Ulla Eriksson-Zetterquist frågan om hon ville utvärdera en EU-satsning där man försökte få in fler kvinnor på ledande positioner. Hon var höggravid och först motvillig men sade sedan ja och satte igång med projektet när dottern var född.
Hon kom att följa frågan i ett flertal år och skrev senare en bok om hur man arbetar med jämställdhet i 15 stora privata och offentliga organisationer i Sverige.
Något som just nu upptar hennes intresse är diskriminering inom försvarsmakten.
2009 kom en ny diskrimineringslagstiftning och regeringen bad försvarsmakten att undersöka hur diskriminering upplevs bland de anställda.
Det blev Ulla Eriksson-Zetterquists forskargrupp som utformade den enkät som de anställda fick svara på.
– En jättespännande studie. Vi har ett fantastiskt material. Det visar att kvinnor som grupp upplever en hög grad av diskriminering.
– Men den diskrimineringsform som upplevs mest i studien är faktiskt ålder. Det gäller både yngre och äldre. Någonstans mellan 35 och 50 år är man ”åldersfri”. De yngre tycker inte att de blir lyssnade på och de äldre undrar till exempel varför de inte blir befordrade.
I vår ska enkäten upprepas. 17 000 personer i försvaret – både civilanställda och officerare – ska tillfrågas om diskriminering.
– Det ska bli väldigt spännande att se vilken utveckling det har blivit på det här området.
Ett annat aktuellt projekt handlar om när man i offentlig sektor inför ny teknik, såsom elektronisk förvaltning och administration (e-Government).
Ulla Eriksson-Zetterquist studerar vad som har hänt hos Skatteverket och Försäkringskassan.
– Organisationerna vill gärna ha tekniska lösningar för att ta hand om till exempel ekonomi och personalärenden. Skattemyndigheten har infört e-deklarationen, som är ett positivt exempel på detta. Försäkringskassan däremot har fått mycket stryk för sina e-lösningar, säger hon.
Nu pågår materialinsamling i projektet. Inom ramen för den intervjuas till exempel anställda och de som utvecklat it-systemen.
– Vi vill se hur de tekniska lösningarna påverkar arbetet.
Som organisationsforskare har Ulla Eriksson-Zetterquist åsikter om den omorganisation som Göteborgs universitet nu står inför.
– Ja, vi organisationsforskare suckar lite över detta. Nu ska vi bli stora enheter. Man gör likadant här på universitetet som på andra ställen såsom i Göteborgs Stad och inom kyrkan. Stora enheter är trenden just nu. Men frågan är hur genomtänkt detta är? Det verkar snarare så att man kopierar andra än ser över det egna behovet.
Ulla Eriksson-Zetterquist tror att om fem eller kanske tio år så är det dags för de små enheterna igen.
– Organisationer följer trender. Men det vi nu ser är att det faktiskt börjar gå mot små enheter på vissa ställen.
Ulla Eriksson-Zetterquist och hennes kollegor har dock inte blivit tillfrågade i processen kring den nya organisationen.
– Nej, det har vi inte. Och trots att vi har Sveriges främsta redovisningsforskare här så blev inte heller de tillfrågade när universitetet införde OH-modeller. Det är svårt att vara profet i sitt eget land. Kanske är det inte så flashigt att fråga sina egna.
Men allt är inte negativt med det nya, menar hon.
– Det är mycket som kommer fram i den här typen av förändringar. Ibland behövs det göras en översyn.
Ulla Eriksson-Zetterquist talar snabbt, liksom effektivt. Hon säger ofta att hon ”haft förmånen” under sin karriär. Ett ödmjukt sätt att uttrycka sig för den som nått en hög akademisk position.
Hon växte upp i det lilla samhället Ljustorp några mil norr om Sundsvall. Föräldrarna hade ett jordbruk med mjölkkor och skog. I dag är det tre av hennes fyra syskon som driver jordbruket vidare.
– Jag började hjälpa till på gården som 6-åring. Jag fick göra nästan allt och kan både köra traktor och mjölka kor.
Men trots att hon är nummer ett i syskonskaran så fanns det aldrig någon förväntan om att hon borde stanna kvar hemma på gården, säger hon.
– Hade jag varit son hade jag kanske upplevt andra förväntningar på mig.
Numera reser hon bara hem och hälsar på, senast var det över nyår. Och då blir det gärna skidåkning, något som förenar hela familjen.
– Skidåkning är en stor sak i vår familj. Min mamma flyttade från Dalsland till Sundsvall för att kunna träna och tävla på skidor. Hon tävlade en del i sin ungdom och har åkt 15 Vasalopp.
Ulla Eriksson-Zetterquist gläds åt att de tre egna barnen, två döttrar och en son, också de hänger med i skidspåret.
Göteborg är kanske inte bästa platsen att bo på för den som gillar vintersport. Men Ulla Eriksson-Zetterquist tycker inte det är något problem. Det går snabbt att ta sig till Ulricehamn, där finns det snö. Och varje vinter blir det några turer upp till Norrland.
Litteratur är också något hon gillar att koppla av med.
– Men när jag är riktigt ledig så är det fantastiskt roligt att mangla, både dukar och lakan. Jag pysslar också gärna i trädgården. Och så måste man ju, för att klara av arbetslivet, hålla sig i form. Jag cyklar till jobbet, går på gym och ser till att röra på mig.
Ulla Eriksson-Zetterquist är, tillsammans med kollegan Kajsa Lindberg, ansvarig för forskningsprogrammet OAN (Organizing Action Nets, organisering i handlingsnät).
Programmet, som startades 2001 av professor Barbara Czarniawska, är tvärvetenskapligt. Här finns arkitekter, sociologer, miljövetare, ett 15-tal personer, både inom och utanför GRI. Man arbetar med teman, först var det finansmarknaden, sedan handlade det om risker.
– Vi publicerade en bok, det var i samband med tsunamin och debatten om fågelinfluensan. Nu är det institutionella innovationer som vi tittar på.
På GRI, som hon leder, arbetar ett 50-tal personer. Det är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som funnits sedan 1990-talet. Institutet är externfinansierat och från början sköt Göteborgs näringsliv till 20 miljoner kronor.
– GRI kommer väl ut i utvärderingar, vi är erkända både nationellt och internationellt, säger hon, inte utan stolthet i rösten.
– Det är fantastiskt att få representera en sådan organisation.
Här arbetar forskare av många olika nationaliteter. Spanjorer, italienare, polacker, tyskar, i fjol en turkisk och en brasiliansk forskare.
Hos GRI måste man söka externa medel till sin forskning.
– Det är inte samma trygghet som på universitetet i övrigt. Det är inte så enkelt att vara här men det gör att vi måste vara måna om varandra. Och här trivs folk och har roligt.
Att ha roligt på jobbet är viktigt, tycker hon. Och hon är själv mycket nöjd med sin arbetsplats.
– Det är en förmån att få hålla på med forskning och ha sådana bra kollegor som jag har.
Aktuell: Sedan maj 2012 föreståndare för GRI (Gothenburg Research Institute) på Handelshögskolan
Ålder: 45 år
Född: Ljustorp, norr om Sundsvall
Bor: Kungsladugård i Göteborg
Familj: Man och tre barn, 11, 9 och 4 år gamla
Bakgrund: Civilekonom och filosofie doktor. Professor sedan 2010 vid GRI. Arbetar där som forskare och lärare. Har publicerat en stor mängd vetenskapliga arbeten, ensam och tillsammans med andra författare. Ansvarig för forskningsprogrammet OAN (Organizing Action Nets, organisering i handlingsnät) tillsammans med en kollega. Gästforskare vid universitetet i italienska Trento 2005 och vid Stanford University i USA 2010
Svaghet: ”Säger ja till för mycket, borde säga nej oftare, men går glatt in i nya uppgifter.”
Styrka: ”Får saker gjorda.”
Intressen: Skidåkning, litteratur. ”Kommer nog från min familj, där läser man mycket. Min far brukade ge böckerna vidare till farmor när han hade läst dem. De hon tyckte var bra gav hon sen till mig.”
Senast lästa bok: Läser ofta flera böcker parallellt. Just nu: Vasadöttrarna av Karin Tegenborg Falkdalen och 1Q84 av Haruki Murakami. ”Jag lyssnar på ljudböcker när jag cyklar till jobbet. Just nu en av Elisabeth George.”
Favoritmat: "Räkor. FAst oxfilé är inte dumt det heller. Och löjrom är gott. Italienskt långkok är fantastiskt. Ja, jag är ganska förtjust i mat."
Text: Annika Hansson Foto: Johan Wingborg
Du kan inte längre kommentera artikeln.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2013/nummer-1-13/avslojar-myter-om-arbetslivet/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-29