GU har idag 15 procent fler chefer jämfört med för fem år sedan.
Under samma period har antalet personer med chefsliknande uppdrag ökat kraftigt.
Ökad byråkratisering är en orsak, tror organisationsforskare.
SEDAN 2008 har antalet personer som i lönesystemet Palasso klassificerats ha ”attesträtt” ökat från 272 till 444, totalt 63 procent fler. Det är en förklaring till varför lönekostnaderna, inklusive uppdragstillägg, för denna grupp har stigit från 12 miljoner till 22 miljoner kronor. Antalet formella chefer har dock inte ökat i samma omfattning, drygt 170 till nästan 200.
Personalchef Håkan Berg låter lite överraskad när han tar del av resultatet:
– Min spontana reaktion är att denna kategori skulle ha minskat något efter alla sammanslagningar som genomförts på institutionsnivå. Samtidigt har antalet viceprefekter, som tidigare inte var registrerade som chefer, dubblerats, så det låter inte helt orimligt. Men de som har atttesträtt behöver inte vara linjechefer.
– JU STÖRRE institutionerna har blivit, desto viktigare har det blivit att dela upp organisationen i mindre sektioner. Det är ofrånkomligt att det leder till fler chefsnivåer. Men frågan är om sektionschefer är chefer i ordets egentliga mening.
Håkan Berg hänvisar till att antalet institutioner har bantats ner från närmare 60 till 38 de senaste åren. Dessutom påpekar han att chefskapet har delats upp på både prefekt- och dekannivå. Numera finns det proprefekter som har ansvar för utbildning eller forskning men utan att vara formella chefer.
ENLIGT HÅKAN BERG har Gemensamma förvaltningen idag 1 chef mindre jämfört med före omorganisationen GU-förnyas.
– Göteborgs universitet har på ett föredömligt sätt arbetat med att skapa en tydligare linjeorganisation. Det har fungerat väl, säger han.
Även om alla inte är chefer i en strikt mening har antalet som kallar sig för chefer ökat i antal, från 31 till 88 på fem år. Dessutom har antalet personer med uppdragstillägg under samma period ökat från 327 till 393.
Vad kan det bero på?
I arbetsmiljöbarometern är det fler som uppfattar sig som chefer fast de inte är formella chefer.
Organisationsforskaren Ulla Eriksson-Zetterquist, som också är chef på GRI, tror att en förklaring är den tilltagande byråkratiseringen av universiteten som sker i hela västvärlden.
– Man brukar tala om Parkinsons lag: administrationen är självgenererande och intimt förknippad med byråkratisering. Ju mer byråkrati, desto fler är det som ska hålla ordning på allt. Universiteten har kommit att organiseras som vilken myndighet som helst.
Hon menar också att byråkratiseringen understödjs av teorier om new public management som spridits till universitetsvärlden.
– Universiteten blir mer angelägna om att kunna presentera sig i termer av strategier, visioner och omvärldsbevakningar, på samma sätt som inom näringslivet. När verksamheten blir alltmer lik byråkratiskt organiserade företag, bidrar det till ökad byråkratisering och därmed fler chefer.
ATT OMORGANISATIONEN leder till större och färre enheter borde ha lett till färre chefer, menar organisationsforskare Rolf Solli.
– Den organisationsförändring som GU genomgått har inte annat än varit allmänt störande och i vissa avseenden förstörande. Det skulle bli mindre antal fakulteter, färre och större institutioner och mindre central administration. Men det har inte blivit så mycket av dessa effekter. Men på en del områden märks organisationsförändringarna. Exempelvis har högskolesekreterare plockats bort och många av dem är ersatta med administrativa chefer. Det betyder fler chefer på institutionerna och sammantaget många nya chefstitlar.
ATT DET HAR BLIVIT fler chefer tolkar Björn Rombach, professor och prefekt på Förvaltningshögskolan, som en långsiktig trend i samhället. Men det behöver inte vara en försämring, konstaterar han.
– Det moderna chefskapet är så omfattande att fler chefer behövs. Det går praktiskt inte att hinna med annars. Det kan vara så att ökningen har lett till att arbetsmiljön har blivit bättre genom att anställda har fått närmare till sin chef. Det kan också vara så att vi får bättre förutsättningar att nå våra mål. Men det kan förvisso också vara så att vi administrerar bort alltmer pengar som istället borde lagts på kvalitetshöjningar i verksamheten.
ALLAN ERIKSSON
SÅ HAR VI GJORT:
I lönesystemet Palasso görs ingen skillnad på personer som har ansvar för ekonomi, personal och verksamhet (formella chefer) och andra som har chefsliknande uppdrag. Vi har jämfört lönerna från september 2008 med september 2013. Utifrån detta material har GU Journalen tillsammans med Eva Young på personalenheten rensat bort alla befattningar som inte är riktiga chefer. Denna sammanställning visar att antalet chefer har ökat med närmare 15 procent, från lite drygt 170 till närmare 200.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2013/nummer-6-13/fler-chefer-pa-gu/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-29