Flipped classroom, det upp-och-nedvända klassrummet, är en alltmer populär pedagogisk metod. Men på Göteborgs universitet är det få som använder sig av den.
JOHAN MAGNUSSON, föreståndare och lärare på Centrum för affärssystem på Handelshögskolan, bestämde att han skulle prova på flipped classroom under höstterminen.
– Jag hade varit nyfiken på metoden ett tag och såg en chans att prova den i en av mina undervisningsgrupper. Där är de bara 8–9 studenter och sugna på att diskutera, säger han.
Han började med att spela in sina egna föreläsningar som han höll för vårens masterstudenter i redovisning och lade sedan ut materialet på lärplattformen GUL och via iTunes university. När hösten startade återanvände han de redan inspelade föreläsningarna för att använda tiden i klassrummet mer effektivt. Han frågade studenterna om de var intresserade av att testa en ny pedagogisk metod och förklarade att han ville att de skulle kolla igenom inspelade föreläsningar före lektionen, för att sedan använda tiden i skolan till att diskutera, fördjupa och bredda frågeställningarna från föreläsningen.
– STUDENTERNA VAR sugna och det var bara att köra. Det blev ett otroligt resultat. Den nivå av förståelse som vi har nått under kursen har jag inte sett tidigare. De har kommit mycket längre kunskapsmässigt än tidigare grupper i samma kurs, säger han.
Teorin bakom flipped classroom är egentligen enkel. Genom att studenterna tittar på inspelade föreläsningar i förväg ska tiden på lektionen kunna användas till fördjupande diskussioner mellan lärare och studenter. Fördelarna är många. Studenterna kan exempelvis titta på föreläsningarna flera gånger, eller se om delar de inte förstår för att sedan komma till skolan med nya frågeställningar och fördjupande resonemang.
– Det har känts jättekul för lektionerna har varit så givande även för mig. Vi har modellutvecklat tillsammans. Det har gett mig otroligt mycket i min egen forskning. Jag skulle kunna betala för att få uppleva de diskussioner vi har haft, säger Johan Magnusson.
HAN SÄGER ATT framgångskonceptet är diskussionslystna studenter och en lagom stor grupp, upp till 15 personer.
– Hade jag fler studenter skulle jag dela upp hela gruppen i mindre grupper. Om det är för många studenter hämmar det diskussionen, säger han.
Men Johan Magnusson är tämligen unik på Göteborgs universitet med att använda metoden. Det tror i alla fall Bengt Petersson, chef för enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, PIL, på universitetet.
– VI DISKUTERAR flipped classroom i positiva ordalag inom PIL och hoppas att fler ser de pedagogiska möjligheterna med detta, säger han.
Samtidigt säger Bengt Petersson att det inte har genomförts speciell utbildning för personalen i metoden.
– Ansvaret att utveckla undervisningen ligger på institutionerna. Den nya gruppen utbildningsansvariga kan vara en grupp som för fram frågan till lärare och studierektorer på sina respektive institutioner, och återkopplar till oss om intresse finns bland lärarna, säger han.
LENA DAFGÅRD, pedagogisk utvecklare på PIL-enheten, är också positiv till metoden som sådan, men har även sett exempel på när den fungerar sämre.
– Det var en lärare som använde sig av flera korta filmsnuttar i kombination med 2–4 frågor med faktakontroll vilket tog bort möjligheten att se sammanhang. Det är viktigt är att man inte bara ställer frågor som kan liknas vid instuderingsfrågor, som man använde förr. Det blev snuttifierad kunskap, säger hon.
Johan Magnusson känner till att han är relativt ensam med att använda flipped classroom i praktiken.
– Vi är bra på våra ämnen och våra forskningsfält på universitetet, men generellt är vi sämre på pedagogiskt nytänkande, säger han.
TEXT: MATHILDA ANDERSSON
FOTO: JOHAN WINGBORG
FLIPPED CLASSROOM
En pedagogisk metod som till viss del låter lärarens föreläsningar i undervisningssalen byta plats med studenternas arbete hemma. Den information som läraren vill förmedla genom föreläsningar eller genomgångar tillgodoser sig studenten utanför den lärarledda tiden medan tiden med läraren ägnas åt bearbetning, fördjupning och diskussioner.
Källa: Flipped classroom,
Natur & Kultur, 2013
När Daniel Barker var klar med sin utbildning och själv blev lärare, insåg han med tiden att det är studenterna som måste arbeta i skolan, inte bara han själv.
DET VAR PÅ EN konferens i samtal med några kollegor som Daniel Barker, författare till den nyutkomna boken Flipped classroom, insåg att det viktigaste i en undervisningssituation är vad studenterna gör, inte vad läraren åstadkommer.
– I tio år kom mina elever till skolan för att se mig arbeta. Men man lär sig inte av att enbart lyssna, man lär sig av att göra – och själva bearbetningen av kunskapen skulle göras utanför skolan utan handledning av lärare, säger han.
Daniel Barker insåg att han måste skifta perspektiven i klassrummet och helt enkelt låta eleverna se genomgångar och föreläsningar före lektionen för att sedan börja jobba med kunskapen i den lärarledda undervisningen.
HAN BÖRJADE TESTA metoden i de gymnasieklasser han undervisade i och såg att eleverna gjorde stora framsteg kunskapsmässigt.
Daniel Barker tror att synen på lärarens roll behöver förändras i grunden och gå från att bara vara föreläsare till att handleda eleverna.
– Vi tror att en bra lärare är en bra föreläsare. Men vi måste förstå att exklusiviteten i det analoga mötet är borta. Det finns redan någon annan som förklarat det du tänkt säga och lagt ut det på nätet. Konkurrensen som föreläsande lärare utsätts för
idag kommer att tvinga fram nya lärarroller, säger han.
Daniel Barker förklarar att redan idag är det så att studenter som läser naturvetenskapligt basår på universitetet hör av sig till honom och tackar för föreläsningarna de sett online och säger att de inte längre behöver gå på den ordinarie undervisningen.
– Detta är en utveckling som redan är här, säger han.
MATHILDA ANDERSSON
Daniel Barker är först i Sverige med en bok om flipped classroom. Han tycker att lärarens roll behöver förändras i grunden.