I senaste numret av GU Journalen presenterades en studie som visar att bland yngre nydisputerade är män mer aktiva än kvinnor. Män handleder fler doktorander, har ett större antal publikationer, är ute på fler konferenser och sitter oftare i vetenskapliga kommittéer eller organ.
Ett uttalande, som lyfts fram i artikeln är ”Männen fattar galoppen, de vet vad som krävs för att lyckas. De visar framfötterna”. En möjlig tolkning är att detta uttalande lägger det huvudsakliga ansvaret för bristande prestation på individen, d.v.s. ”kvinnor fattar inte galoppen”. En annan tolkning kan vara att män som grupp har lättare att förstå vad som krävs i ett manligt konstruerat system. Vid noggrannare läsning nämns de kulturella mönster och normer som påverkar vetenskaplig prestation. Dessa strukturer behandlas i vår mening inte tillräckligt.
ETT FLERTAL vetenskapliga undersökningar har visat att kvinnor och män bedöms olika inom akademin. Bland annat framkom i Vetenskapsrådets rapport Jämställdhetsobservationer i ett urval av vetenskapsrådets beredningsgrupper 2012 ett flertal skillnader i hur kvinnor och män bemöts, samt hur kvinnors och mäns ansökningar bedöms. I flera av beredningsgrupperna noterades att de män som deltog sammantaget fick väsentligt mer talarutrymme och inflytande än vad kvinnorna fick. I bedömning av såväl ansökan som av den sökande framkom olika sätt att resonera om kvinnor och män. Då kvinnors roll och självständighet i starka forskargrupper diskuterades, skedde detta på ett mer ifrågasättande sätt än då män diskuterades. I diskussionen om kvinnliga sökande relaterades det också oftare till män verksamma inom samma forskningsfält. Exempelvis berördes vilken handledare som kvinnan hade haft, vilka män hon hade handlett eller vilka män som fanns i den miljö där kvinnan var verksam.
I EN FAKTARUTA i ursprungsartikeln framkommer att en majoritet av professorerna på de undersökta institutionerna är män. Med Vetenskapsrådets rapport i åtanke, saknar vi en tolkning av resultaten utifrån detta. En möjlig förståelse av de skilda resultaten för män och kvinnor är, förutom det som lyfts fram i artikeln, att manliga professorer skapar förutsättningar som passar och understödjer manliga doktorander och forskare.
DE TOLKNINGAR som betonas i artikeln, borde kompletteras och förstås också utifrån de strukturer som omger kvinnor och män i akademin. Eftersom den undersökning som refereras till visar på behovet av att komma till rätta med kvinnors och mäns olika möjligheter inom universitetet, håller vi helt med om uttalandet att en handlingsplan behövs. Handlingsplanen bör gälla för hela GU, samt bygga på studier där individuella, situationella och strukturella skillnader beaktas.
Fotnot: Olle Persson, lektor på psykologiska institutionen, upplever att nämnt citat är missvisande och taget ur sitt sammanhang.
Adrian Groglopo, fil.dr., institutionen för socialt arbete
Amelie Gamble, fil.dr., psykologiska institutionen
Anne Ingeborg Berg, fil.dr., psykologiska institutionen
Anneli Goulding, fil.dr., psykologiska institutionen
Boo Johansson, professor, psykologiska institutionen
Carl Martin Allwood, professor, psykologiska institutionen
Cecilia Bergstad Jakobsson, fil.dr., psykologiska institutionen
Chris von Borgstede, docent, psykologiska institutionen
Christel Backman, fil.dr., institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Claudia Fahlke, professor, psykologiska institutionen
Elisabeth Olin, docent, institutionen för socialt arbete
Elisabeth Punzi, doktorand, psykologiska institutionen
Erika Alm, fil.dr., institutionen för kulturvetenskaper
Hanna Wikström, fil.dr., institutionen för socialt arbete
Helena Johansson, fil.dr., institutionen för socialt arbete
Inga Tidefors, docent, psykologiska institutionen
Jennifer Strand, fil.dr. psykologiska institutionen
Jeremy Ray, fil.dr. psykologiska institutionen
Jessika Grahm, doktorand, humanekologi
Johan Hagborg-Melander, doktorand, psykologiska institutionen
Julia Bahner, doktorand, institutionen för socialt arbete
Karin Barron, professor, institutionen för socialt arbete
Karin Boson, doktorand, psykologiska institutionen
Karl Ask, docent, psykologiska institutionen
Lena Martinsson, professor, institutionen för kulturvetenskaper
Linda Hassing, docent, psykologiska institutionen
Linda Mossberg, doktorand, institutionen för socialt arbete
Lisa Rudolfsson, doktorand, psykologiska institutionen
Magnus Lindwall, docent, psykologiska institutionen
Malin Broberg, professor, psykologiska institutionen
Malin Hildebrand Karlén, doktorand, psykologiska institutionen
Maria Larsson, fil.dr., psykologiska institutionen
Mattias Gunnarsson, fil.dr., psykologiska institutionen
Niklas Fransson, docent, psykologiska institutionen
Ninni Carlsson, fil.dr., institutionen för socialt arbete
Petra Boström, fil.dr., psykologiska institutionen
Sandra Buratti, fil.dr., psykologiska institutionen
Sara Ingevaldson, doktorand, psykologiska institutionen
Sara Landström, fil.dr., psykologiska institutionen
Sofia Björk, doktorand, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Tobias Davidsson, doktorand, institutionen för socialt arbete
Ulla Björnberg, professor emerita, sociologiska institutionen
Veronica Svärd, doktorand, institutionen för socialt arbete
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2014/nummer-3-14/debatt--man-och-kvinnor-bedoms-olika/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-28