SEDAN JAG SKREV i min förra ruta har Sverige fått en ny regering och en första budget är lagd. Vad det långsiktigt kommer att innebära för landets lärosäten är för tidigt att säga, men riktningen i högskolepolitiken framkom i statsminister Stefan Löfvens regeringsdeklaration. Fler utbildningsplatser, översyn av basanslaget för forskning, ökat fokus på goda anställningsförhållanden och jämställdhet inom akademin är några utvecklingsområden som pekades ut. Redan i denna budget presenteras en utökning av antalet utbildningsplatser med cirka 5 000 för 2015.
I samband med årets doktorspromovering nyligen, reflekterade jag över hur högskolepolitiken utvecklats och blickade också framåt. Vad ser jag då framför mig när det gäller verksamheten vid vårt eget universitet?
EN TILLBAKABLICK visar att vi under senare år har haft stort fokus på forskning. Det har varit ett medvetet val vilket har gett resultat. Forskningsutvärderingen RED 10 tydliggjorde att Göteborgs universitet har världsledande forskning inom flera områden, men också en stark utvecklingspotential. Vi har under senare tid lyckats rekrytera ett antal internationella toppforskare, inte minst inom ramen för Vetenskapsrådets särskilda satsning. Flera av våra forskare har i hård konkurrens tagit hem tunga forskningsanslag. I dagarna har Göteborgs universitet fått en stor satsning inom life science från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, som innebär att vi med nyrekryteringar ska bygga upp ett helt nytt centrum för molekylär medicin. Totalt rör det sig om en investering på uppemot 700 miljoner kronor under tio år. Även Astra Zeneca och Västra Götalandsregionen är med som stora bidragsgivare.
KONKURRENSEN OM FORSKNINGSRESURSER och forskare kommer att fortsätta öka. Vi behöver utveckla en professionell rekryteringsprocess. Utlysningarna, redan från doktorandnivå, måste vara öppna och synliga nationellt och internationellt. Anställningsvillkor och karriärvägar ska vara tydliga och jämställdhet en självklar del i processen. Lika viktigt är att de som rekryteras utifrån ges goda förutsättningar att etablera sig, i första hand akademiskt men även när det gäller livet vid sidan av jobbet.
EN ANNAN VIKTIG UPPGIFT i arbetet med att skapa ett starkare och mer konkurrenskraftigt universitet, är att utveckla och öka meritvärdet av pedagogisk kompetens. För våra professorer ska det vara en självklarhet att delta i utbildningen, på samma sätt som i de flesta andra länder. På detta sätt kan vi säkerställa högskolelagens skrivning att högre utbildning ska ”vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet”. Det ger studenterna det vetenskapliga och kritiska förhållningssätt som förväntas följa med en akademisk examen.
ATT UTVECKLA UTBILDNINGEN för framtidens kompetensbehov ställer också krav på ökad samverkan med olika samhällsaktörer. Samverkan beskrivs ofta som en av universitetets kärnverksamheter och omnämns separat. Från regeringshåll har framkommit att man vill se särskilda redovisningskrav för medelstilldelning vad gäller samverkan. Själv ser jag samverkan – liksom internationalisering, kvalitet, jämställdhet och inte minst hållbarhetsarbete – som en del av utbildning och forskning som ska integreras i all verksamhet och på alla nivåer. I det ligger grunden för vår framgång.
PAM FREDMAN
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2014/nummer-6-14/rektor-har-ordet-/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-29