Till startsida

GU behöver mer demokrati - inte mindre

Göteborgs universitet framstår alltmer som ett lärosäte som förlorat sin akademiska och demokratiska kompass. Det senaste exemplet utgör prefektvalet på institutionen för biologi och miljövetenskap. Medarbetarna vill välja om sin prefekt, Ingela Dahllöf, som fått skyhögt betyg i den senaste arbetsmiljöbarometern. Men innan valberedningen ens fått sitt uppdrag formulerat meddelade dekan Elisabet Ahlberg att sittande prefekt inte kan komma i fråga.

Hanteringen står inte bara i strid mot Unescos krav på kollegialt styre, som bland annat yrkar på akademisk majoritet i alla beslutande organ samt kollegialt inflytande över allt som rör verksamheten. Det går också emot både Europarådets rekommendation om akademisk frihet och grundsatserna i Bolognadeklarationen. Även i GU:s interna styrdokument framhålls kollegialitet och demokrati som vägledande principer.
Det är därför anmärkningsvärt att Göteborgs universitet hör till de lärosäten som gått längst när det gäller nermontering av det kollegiala styret. I arbetsordningen står exempelvis:

Beredningsgruppens uppgift är att i samråd med dekanen ta fram förslag till prefekt och proprefekt. Vidare ska beredningsgruppen ta fram förslag till övriga ledamöter i institutionsrådet. Beredningsgruppen ska därefter anordna val till hela institutionsrådet exklusive studentrepresentanterna. Efter genomfört val utser dekanen prefekt och proprefekt.

Till skillnad från vid andra likvärdiga universitetet är dekanen alltså involverad redan i beredningsgruppens arbete! Här signaliseras en misstro mot verksamheten och dess förmåga att välja ledare kollegialt. Regelverket är inspirerat av new public management vars grundsats är att akademiker och andra professioner ska hållas under uppsikt och kontrolleras.

Men om arbetsordningen är akademiskt tvivelaktig måste den kombineras med stor fingertoppskänsla vid själva tillämpningen. Dekanen bör genom hela förfarandet hålla sig på behörigt avstånd och rutinmässigt gå på valförsamlingens linje när beslut ska fattas. Tyvärr har det i det aktuella fallet gått till på precis motsatt sätt.

I två skrivelser, en till rektor och en till Naturvetenskapliga fakultetens styrelse, uttrycker en rad lärare och forskare oro över att den interna demokratin håller på att avskaffas. Men istället för att inleda en seriös dialog med verksamheten har fakulteten valt att avfärda kritiken.
Hur ska högskolorna kunna främja demokratiutveckling om de inte själva föregår med gott exempel? Inte minst har högskoleledningarna ett stort ansvar att se till att den interna demokratin upprätthålls och fördjupas. Att val avgörs på förhand är väl knappast den demokratibild vi vill att våra studenter ska ta med sig ut i samhället?

Fakulteten bör nu inleda en seriös dialog med lärarna och forskarna som utmynnar i att ett fritt val genomförs i vanlig demokratisk ordning. Universitetsledningen bör sedan noggrant studera den uppkomna situationen och styra tillbaka utvecklingen i rätt riktning innan fler liknande konflikter uppstår. Risken är annars att de fina orden i olika styrdokument framstår som blott tomma floskler ägnade att visa en fin fasad, vilket skadar förtroendet ytterligare.
GU behöver mer kollegialitet och demokrati, inte mindre.

Jens Stilhoff Sörensen
lektor i freds- och utvecklingsforskning
representerar Academic Rights Watch
Denna debattartikel är en omarbetning av en artikel som ursprungligen publicerades på http://academicrightswatch.se/?page_id=46

Ettan
Sidansvarig: Allan Eriksson|Sidan uppdaterades: 2015-05-18
Dela:

Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/debatt-nr-3-2015--mer-demokrati---inte-mindre/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum: 2018-05-22

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?