Grunden för offentlig sektor är att skicklighet ska vara den främsta bedömningsgrunden och att tillsättningar ska ske i öppen konkurrens efter utlysning och sakkunniggranskning. Inom akademin står objektiva förfaranden som garant för forskningens och undervisningens kvalitet. Oegentligheter vid tjänstetillsättningar hotar denna kvalitet. De innebär dessutom naturligtvis att karriärmöjligheterna för dem som inte gynnas av oegentligheterna begränsas avsevärt.
Undertecknad har tillsammans med några kollegor gått igenom ett antal förordnanden utfärdade vid GU, särskilt institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (FLOV) vid Humanistiska fakulteten, under de senaste 15 åren. Vi har funnit ett stort antal fall där besluten står i strid med gällande regelverk, bland annat anställningsförordningen. I många av de här fallen är det fråga om tillsvidareförordnanden med hänvisning till 5§ i Lagen om anställningsskydd (LAS), men där villkoren för inlasning i själva verket inte uppfyllts – inte sällan har verkligheten varit närmast parodiskt långt från vad som uppgivits. I flera andra fall har personer tillsvidareförordnats utan hänvisning till LAS eller annan laga grund, men samtidigt utan att tjänsten utlysts.
Att besluta att förordna en person i strid med lagar och förordningar är ett tjänstefel. Tjänstefel är ett brott som kan leda till böter eller fängelse och som har en preskriptionstid på fem år. Om gärningen sker med uppsåt, kan den vara ett grovt tjänstefel. Ett sådant leder till fängelse och har en preskriptionstid på tio år. GU har enligt Lagen om offentlig anställning (LOA) (22§ punkten 1c) en skyldighet att anmäla alla misstänkta tjänstefel till åtal. Den normala processen är att en dekanus eller universitetsdirektören gör en framställan till rektor, varefter rektor beslutar om ärendet ska hänvisas till Personalansvarsnämnden (PAN). PAN bereder sedan frågan om anmälan till åtal skall göras. Vi har uppmanat prefekten vid FLOV att initiera en sådan process, men utan resultat. Prefekten har meddelat att ingen misstanke om anmälningspliktiga tjänstefel föreligger. Vi finner detta högst uppseendeväckande i ljuset av de klara fakta som vi lagt på bordet.
Efter konsultation med universitetsjuristerna har undertecknad därför gjort en egen framställan till universitetsdirektören att rektor måtte föra ett antal ärenden till prövning i PAN. I denna framställan listas åtta fall – bara en del av alla som vi uppdagat – där beslutande dekanus eller prefekt enligt vår mening gjort sig skyldig till minst tjänstefel. I flera av fallen kan det vara fråga om grovt tjänstefel. Vi avvaktar nu GU:s respons. Ärendet har diarienummer D 2015/49, för den som vill ta del av detaljerna.
Vårt engagemang i denna fråga har redan väckt kritik från olika håll, och denna kritik kommer sannolikt inte att avta efter min anmälan till universitetsdirektören. Jag vill därför poängtera följande saker.
1. Anmälan är inte på något sätt riktad mot de personer som en gång gynnades av de felaktiga besluten. De arbetsrättsliga frågorna, inklusive frågan om dessa personer ska få behålla sina anställningar, är i princip redan utredda. (Alla får behålla sina anställningar.) Anmälan handlar enbart om den straffrättsliga frågan, det vill säga om ansvar ska utkrävas av beslutsfattarna.
2. Poängen med min anmälan är inte heller att försöka få alla de inblandade fällda för sina förseelser. Den är mycket mer allmän. De listade fallen är bara några exempel på en kultur som tycks vara mycket utbredd inom GU – en kultur där lagar och förordningar kring anställningar nonchaleras. Vad leder då denna nonchalans till? Jo, långt färre anställningar utlyses än vad som borde vara fallet, och därigenom tillförs inte universitetet ny spetskompetens i den omfattning som behövs för att det på sikt skall kunna hävda sina positioner. Den här kulturen är därför ett synnerligen allvarligt hot mot GU:s ambitioner vad gäller forskning och utbildning, och den har säkert redan missgynnat GU i förhållande till de universitet som skött anställningsfrågorna på ett korrekt sätt.
3. Det utfall som jag hoppas på för min aktion är därför inte straffrättsliga påföljer för den ena eller den andra av de namngivna personerna, utan ett kraftfullt uttalande från rektor att det hädanefter råder nolltolerans mot anställningsbeslut som inte följer gällande lagar och förordningar.
Helge Malmgren
Professor emeritus, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Ledningen har erbjudits möjlighet att skriva en replik.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/debatt-nr-4-2015--lagar-nonchaleras-vid-anstallningar/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-28